Ställa svenskakrav på bygget? Så svarar byggbranschens mäktigaste
Fler byggnadsarbetare från flera olika länder har lett till språkproblem. Vilket språk är det egentligen som ska snackas? Läs om vad två av byggbranschens viktigaste spelare anser i frågan.
Det är ingen tvekan om saken. För många byggnadsarbetare är idag språket ett problem på jobbet. De kan helt enkelt inte snacka med varandra tillräckligt bra för att göra sig förstådda eller förklara något som kräver lite mer än ett ”good morning”, ”dobra” eller varför inte ”fika”.
Kommunikationsproblemen är så stora att de lett till allvarliga olyckor. Bland annat i Husum 2015 då en bulgarisk montör föll 6,5 meter och skadades. Både polisen och Arbetsmiljöverket ansåg att det fanns allvarliga brister då det gällde språk och kommunikation på arbetsplatsen.
Internationell forskning visar att personer med bristande språkkunskaper tenderar att råka ut för fler och allvarligare olyckor än andra. Något som Jan Johansson, professor i arbetsmiljö vid Luleå tekniska universitet, berättat om i Byggnadsarbetaren tidigare.
– Det är väl rätt självklart att man måste kunna kommunicera på ett språk alla förstår och kunna varna om något händer. Om man inte kan tillgodogöra sig varningssignaler är det en risk, sa han till tidningen då.
Vad tycker då Johan Lindholm, ordförande i Byggnads, och Catharina Elmsäter-Svärd, vd i Byggföretagen, om att det idag talas massor av olika språk på bygget?
De flesta kan ändå en del engelska och det viktiga är att kunna göra sig förstådd
Är det ett problem?
– Det viktiga är att alla på arbetsplatserna förstår och känner till våra skyddsregler, säger Johan Lindholm.
Går det att ställa ett krav på att alla ska kunna svenska?
– Jag tror att det är svårt att begära att alla ska kunna svenska. De flesta kan ändå en del engelska och det viktiga är att kunna göra sig förstådd.
Även Catharina Elmsäter Svärd lyfter fram att säkerheten är det viktigaste och att det på varje arbetsplats måste finnas någon som ansvarar för att alla får rätt information om vad som gäller. Hon tycker inte att det kan ställas några krav på att alla ska kunna svenska.
– Det är svårt att ställa det kravet. Engelskan är det gemensamma, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Några på bygget som möjligen är mer utsatta än andra är kranförarna. Kombinationen tunga lyft och språkproblem är förenat med livsfara. En som drabbats är kranföraren Magnus Andersson.
– Jag kom till en arbetsplats för att lasta av. Men jag fattade ingenting av vad de sa som skulle ta emot grejerna, har han tidigare sagt till Byggnadsarbetaren.
Arbetarna kunde bara polska och lite tyska. Magnus Andersson kan lite tyska men det var omöjligt att kommunicera.
– Så kom jag på att jag kunde ringa min jobbarkompis som kommer från Polen. De fick prata med honom och så fick han förklara för mig, säger Magnus Andersson.
Läs även:
Vart är vi på väg? Bygghöjdarna om sin syn på branschen
Tror Swexit-krav kan öka i byggbranschen: ”Inte fungerat som det var tänkt”