Debatten efter beslutet om Cementa: "Inte löst"
Lägre tempo på bygget, längre tillstånd för Cementa – eller import? Många har åsikter om hur cementkrisen ska lösas.
Cementas brytning av kalksten i Slite på Gotland hotades av ett abrupt stopp. Mark- och miljööverdomstolen ville inte ge nytt tillstånd för brytning, på grund av för stora miljörisker. Men efter en livlig debatt om hur detta skulle slå mot byggbranschen i Sverige, som till stor del använder cement från Slite, vill regeringen nu ge Cementa möjlighet att bryta ytterligare åtta månader.
– Vi förbereder en tillfällig lagändring av miljöbalken för att avvärja eller minimera riskerna och vi jobbar samtidigt med ett antal åtgärder för att minska sårbarheten och öka cirkulariteten i hur vi i dag använder ganska ändliga resurser, säger näringsminister Ibrahim Baylan.
På Cementa är man nöjd med beslutet, men anser att det krävs mer.
– Beskedet är ett steg i rätt riktning, men frågan om svensk cementförsörjning de kommande åren är fortfarande inte löst, säger Cementas hållbarhetschef Karin Comstedt Webb till Sveriges Radio.
Comstedt Webb vill att regeringen, under den tid en domstolsprocess om brytningen pågår, ger ett längre tillstånd för brytning av kalksten.
Men hur ska krisen lösas på längre sikt? Att importera cement är inget bra alternativ, anser flera bedömare som intervjuats av tidningen Ny Teknik.
– Nära till hands för Sverige är Polen och Estland. Problemet är att deras kalksten inte håller samma kvalitet som den svenska och produktionen håller inte samma kvalitet. I produktionsskedet blir klimatavtrycket mycket större som det ser ut just nu i Polen och Estland, säger Erika Ingvald, enhetschef på SGU, Sveriges geologiska undersökning.
Enligt Johan Silfwerbrand, professor i brobyggnad vid KTH, kan ett lägre tempo på bygget vara en lösning. Silfwerbrand anser att en hel del cement kan sparas in genom att all byggproduktion slår av på takten.
– Gissningsvis kan 20 procent av totalen sparas in om alla sänker tempot. 30 procent på husbyggnadsbetongen och noll procent på infrastrukturbetongen, säger han till Ny Teknik.