info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

"Is är fienden, tjugo meter ovanför, den hårda marken. Plankan blir så smal."

Hur ska en bra start se ut i en roman? Och hur är det med slutet? Ställningsbyggaren Tommy Almqvist från Kvissleby utanför Sundsvall har gått en skrivarkurs för LO-medlemmar under våren och lärt sig massor.

Ställningsbyggaren Tommy Almqvist är snart klart med skrivarkursen. "Jag hoppas på en fortsättning". Foto: Privat/Mostphoto

Tommy Almqvist har varit ställningsbyggare i 35 år. Första påhugget var ett sommarjobb när han var 14 år. Samtidigt har han genom åren haft ett intresse av att utrycka sig genom att skriva.

– Det har blivit en del arga insändare som rör arbetslivet. Texter som jag skickat in till någon tidning eller lagt ut på Facebook, säger Tommy Almqvist.

När det gäller läsning har det blivit mängder med romaner genom åren. En favoritgenre är skräck och författaren som gäller där är Stephen King. Men Tommy plöjer även en del novellsamlingar och andra typer av litteratur.

Därför nappade han direkt i början av året när han fick tips om en skrivarkurs för arbetare som anordnades av LO och ABF.

– Jag tyckte att det lät jätteroligt.

Utbildningen drog i gång i våras och avslutas nu lagom till semestern. Med sig på resan har han haft tio andra LO-medlemmar och det är författaren Anneli Jordahl som varit ledare och inspiratör.

Och Tommy har inte blivit besviken. Kursen har hittills uppfyllt alla förväntningar. Det har varit många diskussioner mellan kursdeltagarna om hur man skriver skönlitterärt. Om hur man bäst får till en bra början och slut, om hur man bygger upp en bra story och om hur man bäst beskriver och lyfter fram de personer som ska vara med.

– Mycket har gått ut på att vi i gruppen diskuterar hur det kan se ut och hur man kan göra och så har Anneli Jordahl hoppat in ibland och kommit med tips och råd.

Hur ser en bra start i en roman ut enligt dig?

– Det beror på vilken typ av bok jag läser, men är det en spänningsbok vill jag att det ska hända något på de första tio sidorna som sätter stämningen i boken. Om jag läser ett kostymdrama från 1700-talet är starten inte lika viktigt utan där kan det vara en längre uppbyggnad innan historien sätter sig. Generellt för all litteratur så handlar det som att försöka suga in läsaren i texten. Sedan kan det vara allt från en roman till en dikt.

Vid varje träff har deltagarna fått arbetsuppgifter. Berättelser som Anneli Jordahl sedan granskat. Det har bland annat varit texter som haft teman som ”familjen” och ”pengar”. De har även fått skriva dikter. Temat då var ”det egna yrket”.

– Jag skrev en dikt på haiku som är ett japanskt versmått som är väldigt fast inrutat. Jag är nöjd med den, tycker att det blev bra. Och det var väldigt roligt.

I dikten hämtade Tommy inspiration från sina många år med spiror och bomlag på bygget (Dikten finns att läsa längre ner i texten).

Jag har hört många historier ute i byggbarackerna så det finns uppslag till hur mycket som helst

Vad händer efter kursen, kommer du fortsätta skriva?

– Jag tror att det kommer bli mer skrivande här hemma även om jag till en början bara kommer skriva för mig själv. För mig är det ganska mödosamt att skriva, det är en process och ett hantverk. Samtidigt behövs det fler arbetarröster i litteraturen. Jag har hört många historier ute i byggbarackerna så det finns uppslag till hur mycket som helst.

Det här med att du varit ställningsbyggare i så många år, är det en miljö som du tänker dig skriva mer om i framtiden?

– Det ligger nog nära alla författare att hämta inspiration från saker som är självupplevt. På något sätt är det alltid lättare, även om man skriver fiktion, att placera en berättelse i en miljö som man känner till.

Om du skulle skriva en roman, vilken genre skulle det bli då?

– Det skulle bli skräck i så fall.

Spännande! Vad hittar du själv för inspiration på jobbet till en skräckis i bästa Stephen King-anda?

– Att bygga ställning är ett rätt farligt yrke, även om säkerheten är mycket bättre idag än förr. Och jag möter rätt mycket folk på jobbet som skulle kunna inspirera till en hel del, det måste jag säga. Men samtidigt – några riktiga skräckfigurer har jag inte stött på än så länge.

Och här kommer Tommy Almquists dikt om livet som ställningsbyggare. Dikten var en av övningarna under kursen.

Högre och högre

Klättrar byggnadsställningen

Huset klättrar ock

Färgen torkar fort

På en solbelyst husvägg

Flugan sitter fast

Riva flera ton

Flytta det till nytt hus

Bygga upp igen

Smutsiga byxor

De kom precis från tvätten

Ett riktigt skitjobb

Löven i drivor

Frosten nyper ansiktet

Grönskan svinner fort

Skratt fyller luften

Jobbarkompisar skämtar

Om livet hemma

Nitton grader kallt

Rimfrosten glittrar vackert

På halkfri yta

Is är fienden

Tjugo meter ovanför

Den hårda marken

Plankan blir så smal

Bara hälften av sin bredd

Många meter upp

Minnet av fallet

Gav honom ärr på kroppen

Så ock i själen

Snart är dagen slut

Han tittar på sin klocka

Kan den ha stannat?

Tolv grader minus

Man slår en åkarbrasa

Mörkret faller fort

Lön bränner fickan

Så mycket man behöver 

Banken vill ha allt

Trevlig helg sa han

Satt sig i sin påvra bil

For till annat jobb

Barnen är lönen

Barnbarn livets efterrätt

Värda allt hårt slit

Ont i axlarna 

Ont i händerna också

Stark allt för länge

Tids nog får man ro

Alla ska vi dö nångång

Endast minnen kvar

Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: "Is är fienden, tjugo meter ovanför, den hårda marken. Plankan blir så smal."

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig