"De behandlade oss som något annat än människor"

Paret Ieva Molnikaite och Lukas Kemeraitis hade i början av året bestämt sig för att lämna Litauen en kortare period för att tjäna pengar i Sverige. De nappade på ett erbjudande från det svenska företaget Norma Bygg och blev i januari skickade till Borlänge i Dalarna i för att göra lägenhetsrenoveringar.

Men det började problematiskt. Ieva och Lukas berättar att de tvingades tjata på företaget för att få det material och verktyg de behövde.

– Vi hade till exempel färg men inga penslar, säger Ieva, som nämner att de heller inte fick några säkerhetsinstruktioner och säkerhetsregler att hålla sig till.

Duons uppgift var att ta bort tapeter, måla, göra om köket, lägga plattor och golv – helt enkelt helrenovera. Arbetet var slitigt och inte alls 40 timmar, som det stod i kontraktet.

– Vi hade ett muntligt avtal om att vi skulle jobba tio timmar per dag och att de skulle betala oss 90 kronor i timmen. Så vi jobbade från sju på morgonen till sex på kvällen, måndag till fredag. Vi hade lunch en timme, i övrigt jobbade vi. På lördagar jobbade vi från sju till ett utan någon paus, säger Ieva.

Hur mycket brukade det bli sammanlagt i veckan?

– Vi jobbade 56 timmar i veckan och fick inget extra för övertid eller för jobb på röda dagar, som påsken.

Hur var det att jobba så intensivt?

– Jag märkte att man inte kan vara fullt koncentrerad hela tiden när man jobbar så mycket. Ibland har man inte så mycket energi, särskilt i slutet av dagen. Men vi försökte ta hand om våra kroppar och göra yoga efter arbetsdagarna, säger Ieva.

Ieva och Lukas, som trots de långa dagarna endast fick en lön på runt 20 000 i månaden, hade andra planer till sommaren och sa till i god tid att de ville jobba i maj och därefter avsluta anställningen. När de krävde sin inarbetade semesterersättning och övertid uppstod en konflikt med företaget. Det litauiska paret som gått med i Byggnads, fick inga gehör för sina krav. I torsdags kom det överrumplande beskedet:

– Vi ville jobba klart, men de kom och tog våra verktyg så att vi inte kunde jobba mer. Sedan kastade ut oss, krävde att vi skulle lämna lägenheten direkt, säger Ieva och fortsätter:

– De sa att vi kom sent till jobbet, inte städade på arbetsplatsen och inte nådde våra mål.

Lukas fyller i:

– De hade bråttom att få oss iväg, så att vi inte skulle prata med de andra arbetarna. De ville nog inte att den här informationen om semesterersättning skulle spridas.

De hade bråttom att få oss iväg, så att vi inte skulle prata med de andra arbetarna

Hur känner ni efter det som hänt?

– Jag kände mig ledsen och arg. De behandlade oss som något annat än människor. Jag kunde inte föreställa mig att det här händer i Sverige på 2000-talet, säger Ieva.

Vitalis Margis, vd på Norma Bygg, anser till skillnad från Ieva och Lukas, att det inte finns något krav att jobba långa arbetsdagar.

– Vi har en grund på 40 timmar, men om arbetarna vill så kan de jobba lite till. Så de jobbar extra, säger han.

Kommer de att få någon semesterersättning?

– Jag har pratat med min revisor. De har jobbat i tre-fyra månader och vi tittar på hur vi ska lösa det här problemet. Om vi måste kommer vi att betala de här semesterpengarna. Vi vet inte om vi behöver betala dem för en så här kort period.

Vitalis Margis hävdar att Ieva och Lukas har jobbat som praktikanter, något som inte framgår i deras anställningskontrakt. Margis säger att arbetarna har fått en god introduktion av en erfaren person på plats när det gäller säkerhet och övrigt jobb.

Norma Byggs vd förklarar avskedet av de två arbetarna med upprepade problem och långsamt utfört arbete.

– Förra veckan kände vi att det var för mycket och vi sa åt dem att lämna arbetsstället, säger han.

Kim Söderström, ordförande i Byggnads GävleDala, är inte förvånad när han får höra Ievas och Lukas berättelse.

– Vi har en massa företag som bemannar byggarbetsplatser där det inte går rätt till. Den här gången verkar det som att de blivit blåsta på lön och semesterersättning, nästa gången blåser de staten på skattepengar eller arbetsgivaravgifter, säger han.

Hur ser det ut i Gävle och Dalarna när det gäller utsatta arbetare?

– Problemet är mest frekvent i Sälenfjällen. Men det här exemplet som du nämner, med utnyttjade personer på mindre ombyggnationer, finns så klart i hela vår region.