Villaägarna kallar fukt-apparaten för bluff – så svarar VD:n
Dränering i form av elektriska pulser som driver ut fukt från källaren. ”Bluff” säger Villaägarnas riksförbund och varnar för produkten. ”Byggbranschen har svårt för ny teknik", säger vd:n som säljer produkten.
För att slippa dränera hus på traditionellt sätt med grävmaskiner kan man använda elektroosmos, hävdar flera företag som säljer produkten. Det går till så att man i källarväggen på insidan monterar elektroder. I den omgivande marken utanför huset placeras jordspett. Genom att sända pulser av ström inne i källaren binder vattenmolekylerna på väggens insida inne i huset, till positiva joner som sedan drar sig ifrån väggen mot minuspolen på utsidan, menar säljarna.
En annan variant av elektroosmotisk dränering innebär att en kontrollbox placeras i källaren och ansluts till ett eluttag. Sedan sänder apparaten ut elektriska pulser som gör att vattnet viker bort från källarväggarnas utsida.
– Det här bluff och båg. Det är pengarna i sjön. Anlita en seriös hantverkare och gör en riktig dränering om du behöver dränera om huset, säger chefsjuristen Ulf Stenberg, ansvarig för produktgranskningar på organisationen Villaägarna.
Villaägarna gör regelbundet produktgranskningar och anlitar experter för att ge medlemmar råd baserat på vetenskap i byggrelaterade frågor.
– Våra granskningar är utförda av experter och det vi gör ska tålas att granskas av andra, säger Ulf Stenberg.
Att få ett elektroosmos-system installerat kostar från cirka 60 000 kronor.
SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, har utvärderat tekniken. Forskarna skriver att elektroosmos kräver höga fuktnivåer för att fungera. Torkning ned till under kritiska fuktnivåer kräver också komplettering med andra torkmetoder.
Björn Sundvall, ägare och vd för Bohälsan, ett av företagen som säljer elektroosmosprodukterna, håller inte med om att det behövs andra torkmetoder utöver elektroosmos.
– Om du har en vanlig homogen vägg utan sprickbildning, så finns det ingen anledning att använda ytterligare torkmetoder. Finns det däremot sprickor, så måste man laga den sprickan och det gör vi inifrån. När detta är gjort fungerar metoden fullt ut.
Men enligt SBUF-rapporten behövs det mer utveckling av mätmetoder för att verifiera att en installation av elektroosmos fungerar. Forskarna anser att det är mycket svårt att verifiera att det verkligen sker förändringar i fuktnivåerna efter en installation med elektroosmos.
Björn Sundvall på Bohälsan ställer sig frågande till den slutsatsen.
– Med dom mättekniker vi har idag, för att mäta fukt i betong, varför skulle det behövas nya tekniker för att mäta en vägg som torkats med elektroosmos? Vad använder man för mätmetoder för att kontrollera resultatet efter en grävd dränering? I de flesta fall görs det överhuvudtaget inte mätningar efteråt. Man garanterar bara ett korrekt utfört arbete.
Björn Sundvall vill framhålla att hans företag inte använder fuktavvisande puts för att stänga ute fukten hos kunderna. Han säger också att företaget mäter fukten minst två centimeter in i väggen efteråt.
– Längre in i väggen kan det vara fukt, men det är ju inne i själva byggnaden vi ska leva. Om det är torrt två centimeter in så räcker detta. Det är bra nivåer enligt Boverket.
Sundvall säger att företaget har många kunder som är nöjda och anser att byggbranschen generellt är konservativ och har svårt att ta till sig ny teknik.
– Man kan fråga sig varför inte fler kunder är ute på nätet och klagar om vår teknik inte funkar?
SBUF-forskarna skriver: ”Kapillärkondensation inträffar när betong har RF (relativ fuktighet) i storleksordningen 98%, eller kanske definitivt över 90%. Så om RF (relativ fuktighet) i betongen är lägre så finns knappast förutsättningar för elektroosmos. Kapillärerna i betongen måste vara mer eller mindre vattenfyllda för att elektroosmos ska fungera.”
– Vi kommer vi ner till en relativ fuktighet på strax under 90 procent och då är källaren helt och fullt användbar som bostad, kontrar Björn Sundvall.
Här är Svenska byggbranschens utvecklingsfonds rapport ”Dränering av fukt i betong genom elektrokemisk metodik, elektroosmos”. De som står bakom rapporten är: Folke Björk, Byggnadsteknik, KTH, Bo Olofsson, Mark och vatten, KTH, Bror Sederholm; Swerea KIMAB, Jan Trägårdh, RISE, CBI Betonginstitutet.