125 enmansföretag på samma bygge – så utnyttjas f-skattarna

Gustavsberg 2017. Ombyggnad pågår av den gamla porslinsfabriken till bostäder. Ett miljardprojekt. På bygget jobbar enmansföretagare rekryterade från sitt hemland av ett polskt bemanningsbolag. De har långa dagar och är inte sällan inloggade tolv timmar per dag. Till skillnad från den anställda får den som är ”egen” jobba hur mycket som helst.

Thomas Ekström, arbetsmiljöinspektör, kom till storbygget tillsammans med flera andra myndigheter.

– Då insåg vi omfattningen. Det var 125 polska enmansföretagare där, säger han.

Han ser allt oftare att arbetsplatser bemannas med ensamföretagare.

– Ja. Det har kommit på bara några år. Då jag började på Arbetsmiljöverket 2015 fanns det snickare som var F-skattare som man kunde ta in extra vid projekt. Men i dag ser jag ofta att enskilda företag är övergripande arbetskraft. Det verkar vara ett sätt att slippa allt som ligger på en arbetsgivare att sköta, säger han.

Inspektörerna reagerade över oreda, fallrisker, ställningar som saknade räcken och öppna schakt. Det blev omedelbara förbud men de begärde också ut uppgifter från personalliggaren om vilka som var där och hur mycket de jobbade. De tio byggnadsarbetare som följdes upp var inloggade som mest 12,50 timmar per dag, jobb pågick också under lördagar och i vissa fall även på söndagar. Några hade arbetat 13 dagar i sträck. En var inloggad drygt 537 timmar under 46 dagar. Ett snitt på 11,6 timmar.

Runt 18 procent av byggsektorn består av enmansföretag, ungefär 60 000 personer. Men medan vissa aktivt velat bli egna har andra mer eller mindre tvingats ta den utvägen för att försörja sig. Problemen är vanligare bland utländska arbetare från länder med låga löner men finns också bland svenskar. Både myndigheter och intresseorganisationer ser en risk att företagen rundar sina skyldigheter när de inte anställer – och att den enskilda står utan skyddsnät som de egentligen borde ha. Att använda enmansföretag i stor skala, i stället för att anställa, är därför omstritt. Och i flera rapporter pekas bygg ut som en bransch där problemen är särskilt stora.

Våren 2018 lade Arbetsmiljöverket förbud mot Blå Eken som både var byggherre och entreprenör i Gustavsberg. De fick inte längre anlita personerna om de inte följde arbetstidslagen. Juridiskt, utifrån flera lagstiftningar, kan du vara anställd trots att du har eget företag. Det handlar om hur beroende man är av den som beställer tjänsterna.

– Vi såg på flera sätt att de inte var självständiga företagare. De gick bland annat i kläder med Blå Ekens logo och var beroende av beställaren då det gällde arbetstider och arbete, säger Thomas Ekström.

Blå Eken protesterade och hävdade att företagarna visst var just egna, bland annat då de anlitades genom ett bemanningsbolag, vars tjänster man köpte. Företaget sa också att man inte arbetsledde arbetarna. Tiderna i liggaren var inte arbetstider, utan visade bara när folk var på plats, menade Blå Eken.

– Det var tolv timmar minus raster, så jag menar att det var närmare tio timmar de jobbade, säger bolagets vd Martin Steen i dag.

Men en dom som senare föll i förvaltningsrätten 2019 innebar att de visst skulle ses som anställda och Blå Eken fick ett större ansvar för att se till att arbetarna hade rätt arbetstider. Efter storbygget i Gustavsberg fortsatte Blå Eken med ensamföretagare på annat håll.

En av dem som jobbade med Fabrikshuset var snickaren Czeslaw Mielek från Polen.

Arbetsmiljöverket sa att alla skulle räknas som anställda och jobba kortare arbetstider, hur var det där för er?

– Det finns ett polskt och ett svenskt sätt att se på arbetstider. En polsk arbetare som, till exempel, tjänar 20 kronor i timmen och som vet att han kan få 80 eller 100 kronor, för honom är det bra villkor, han kommer inte att ifrågasätta. Han jobbar gärna många timmar för att få ihop en bra lön. Men det är klart det är bättre med svenska levnadsvillkor, säger han.

Czeslaw Mielek var erfaren som företagare inom snickeri, han fick alltmer ansvar på bygget.

– Men många registrerade sina företag när de skulle komma hit, de visste inget om hur det var att vara företagare.

Han är noga med att understryka att han trivdes med beställaren, men tycker att systemet med mellanhänder är knepigt.

Det var under en tid turbulent och stor omsättning på personal, många slutade. Både Blå Ekens vd och Czeslaw bekräftar att det uppkom problem med lönerna. Arbetarna fick mindre pengar än de blivit lovade. Problemen ledde till att Blå Eken sa upp kontraktet med sitt förmedlingsbolag och gjorde en annan lösning. Detta har i sin tur lett till att förmedlaren hotat med stämning.

Men varför har man överhuvudtaget detta system? Varför anställde inte Blå Eken själv personalen? Martin Steen anser att det är svårt att få tag på och behålla kompetent arbetskraft som är skriven i Sverige. Företagets verksamhet har i dag minskat till ett tjugotal personer och nu säger vd:n att de ska tillsvidareanställas på timme, på grund av nya skatteregler.

Blå Eken är långtifrån det enda bolag som satsat på mindre egen och mer inhyrd personal. För ett tjugotal år sedan hade de stora bolagen drygt 40 procent av de anställda i byggsektorn, nu är siffran nere på var femte, enligt Byggföretagens statistik. I stället anlitas andra företag, från medelstora till enmansföretag.

→ Läs även: Ska Byggnads öppna dörren för f-skattare?

Men skillnaden är stor på att vara anställd eller egenföretagare, inte minst då det gäller olyckor. En anställd med kollektivavtal får företagshälsovård, pensionsinbetalningar, försäkringar, rätt till rehab vid skador och utslitning och anställningstrygghet. Arbetsgivaren har också ett rättsligt ansvar för att man inte skadas.

Byggnadsarbetaren Arek Dolata från staden Grudziadz i norra Polen har i fyra års tid rest till Sverige och jobbat som F-skattare. Men den 16 december, bara tre dagar innan han skulle resa hem till sin familj inför julen, skedde en olycka som förändrade livet. Han föll tio meter från ett avlastningstorn på ett bygge i Jönköping. Han var illa däran men överlevde. Nu brottas han med svåra skador, försäkringar och oro för sin framtid.

– Jag kommer ihåg när jag landat och var på marken och ropade efter hjälp att få av kläderna, jag hade så svårt att andas. De hämtade mig med ambulansen och klippte sönder mina kläder under försöken att rädda mig, berättar han.

Mitt försäkringsbolag lovade mig guld och gröna skogar. Nu är jag osäker på vad jag kan få ut.

Det har gått två månader när vi för första gången når Arek Dolata på sjukhuset i hans hemstad. Kampen är mödosam för att komma tillbaka. Först satt han i rullstol, sedan gick han över till rullator och nu kan han gå med kryckor. I början av mars fick han komma hem.

– Jag mår bättre fysiskt och psykiskt med tiden. Men jag är rädd för att inte bli helt rörlig, säger han.

Det höga fallet slog sönder hans kropp. Han säger att de svenska läkarna gjorde ett mycket bra jobb när de satte ihop allt som var trasigt. Hans största oro är ena benet och foten där han saknar känsel och där han hoppas att nervbanorna ska växa ihop. Det blev även brott på revbenen, skador på bröstkorgen, en förskjutning och brott på höften och ryggen är skadad på två ställen.

När vi talas vid första gången med hjälp av tolk är han oroad över en ambulansjournal som försäkringbolaget krävt.

– Jag vet inte ens var jag ska börja men jag måste ha journalen, annars får jag kanske inte ut pengarna, säger han.

Som företagare har han haft en statlig och en privat försäkring i Polen. Han har haft F-skatt i Sverige och fått sjukhusvård som EU-medborgare. Han har betalat skatt i sitt hemland.

– Men polska myndigheter har inte gjort något alls för att hjälpa mig, de bara lovade sedan hände ingenting. Det var tack vare det svenska sjukhuset jag kunde komma hem, berättar han.

Likadant är det med försäkringarna.

– De förhalar och kräver hela tiden nya papper. Mitt privata försäkringsbolag lovade mig guld och gröna skogar när jag tog den. Nu är jag osäker på vad jag kan få ut. Jag har fått 34 sidor sjukhuspapper där jag måste bekosta översättning från svenska till polska.

Arek pratar bara polska och några ord engelska och att ta sig fram och få tillgång till handlingar och myndigheter känns oöverstigligt. Om han kunnat hade han hellre velat vara anställd och bo i Sverige. I stället har han pendlat som många av sina landsmän, växlat mellan jobb i länderna.

– Jag tycker att det fungerat bra i Sverige. Jag har haft samma arbetsledare nästan hela tiden och fått beröm för mitt arbete. Men det är ju besvärligare att jobba där man inte bor, säger han.

Olyckan inträffade då Arek jobbade åt byggföretaget GBJ. Han har fått sina jobb genom Hantverksfabriken, som under många år försett byggföretag med F-skattare. Bolaget förmedlar i dag 16 personer, 15 utländska och en svensk, till olika entreprenörer berättar företagets Anders Alalehto i ett mejl.

Så vilken hjälp har Arek fått? Hantverksfabriken skriver att man bland annat samverkat med sjukhus, tolk, och ordnat besök av anhöriga, samt för en dialog om vad man kan hjälpa till med.

Björn Ydreborg, avdelningschef på GBJ Bygg svarar i sms: ”Vi avvaktar utredningen av ansvarsfrågan och får utefter det ta ställning utifrån de krav som ställs på företag och försäkring för de inblandade”.

En polisutredning pågår om orsaken till olyckan.

→ Läs även: Två föll från ställning samma dag – utredning om grovt arbetsmiljöbrott inledd

Arek vet att det är upp till honom att ordna det mesta nu. Ingen annan har ett lagstadgat ansvar för ensamföretagare; man är sin egen arbetsgivare. Med en familj att försörja får han se hur livet ska utveckla sig.

– Men det närmaste ett, till ett och ett halvt åren kan jag inte jobba och jag har svårt att se att jag någonsin kan jobba med byggarbete igen.