Hoten mot kollektivavtalet i bygg – "Krävs ett nytänkande"
Det finns flera hot mot kollektivavtalet inom byggsektorn. Det menar Byggmarknadskommissionen i en ny rapport.
– Det blir allt svårare att tillämpa kollektivavtalet, säger Lars-Olof Pettersson, som skrivit rapporten.
Kollektivavtalet är grundbulten i den svenska arbetsmarknadsmodellen som bygger på att parterna själva förhandlar om löner och anställningsvillkor, utan inblandning av staten.
Men den svenska modellen och kollektivavtalet har också varit ifrågasatt och utsatt för påtryckningar.
– Vi ställde oss frågan hur ser det ut med den svenska modellen? Hur kommer det att fungera i framtiden? Och då ser man en rad hot framför sig, säger Lars-Olof Pettersson, tidigare utredningschef på Byggnads och idag kanslichef på Byggmarknadskommissionen som kartlägger kriminaliteten inom byggsektorn.
Det är också han som skrivit den nya rapporten ”Hoten mot byggnadsarbetarnas kollektivavtal”.
Rapporten målar upp följande hot:
- Sjunkande organisationsgrad
- Svårigheter för Byggnads att kontrollera efterlevnaden av kollektivavtal
- Arbetlivskriminalitet
- Utländsk arbetskraft som konkurrerar med låga löner
- EU-kommissionens förslag om minimilöner
- Att byggarbetsgivarna är mer negativa till kollektivavtal än andra arbetsgivare (enligt undersökning 2017)
Organisationsgraden i Byggnads var 81 procent år 2006 men hade sjunkit till 62 procent 2019. Rapporten pekar ut den höga medlemsavgiften som en faktor till minskningen.
– Det kostar mycket att vara med i facket. Här har Byggnads råkat ut för ett antal saker som gjort att man har tvingats höja avgiften, bland annat att gransknings- och mätningsavgiften försvann (facket tog ut en avgift för bland annat ackordsgranskning) samt borttagandet av skattereduktionen på fackavgiften, säger Lars-Olof Pettersson.
Kollektivavtalet spelar en väldigt stor roll för att motverka arbetslivskriminalitet
Rapporten tar också upp det växande problemet med den utländska arbetskraften som i många fall arbetar under helt andra villkor än den inhemska.
– Kollektivavtalet spelar en väldigt stor roll för att motverka arbetslivskriminalitet, säger Lars-Olof Pettersson.
I rapporten beskrivs också den organisationsförändring som har skett inom Byggnads. Från början var förbundet en omfattande organisation med ett stort antal ombudsmän och mätare. Successivt har organisationen krympt och i den senaste förändringen, som genomfördes under 2000-talet, gick förbundet från 24 till 11 regioner.
Har organisationsförändringen haft någon effekt på efterlevnaden av kollektivavtalen?
– Om man skär ner antalet ombudsmän och arbetsplatser samtidigt som det blir allt fler hängavtalsföretag, då är det klart att det blir problem att kontrollera efterlevnaden. Sedan har det gjorts en del åtgärder för att komma till rätta med fusk och kriminalitet, exempelvis huvudentreprenörsansvaret.
Du skriver i rapporten att det ”kommer att krävas ett visst nytänkande”. Vad menar du med det?
– När man ser att organisationsgraden sjunker och att det blir allt större svårigheter att tillämpa kollektivavtalet, då krävs en hel del nytänkande att komma till rätta med det, men jag vill inte skriva på näsan hur man ska göra det. Det är upp till organisationerna själva.
Vad tror du om framtiden? Vart är vi på väg?
– Det finns idag ett starkt uppvaknande i branschen kring problemen på svensk byggarbetsmarknad och det finns en medvetenhet på ett helt annat sätt än tidigare.
– Jag är trots allt optimistisk inför framtiden.
Rapporten ”Hoten mot byggnadsarbetarnas kollektivavtal” släpps onsdag 24/3.