Tidlöst tegel – så funkar det att återbruka
Tegel är åter i ropet som ett hållbart och tidlöst material. Flera aktörer satsar nu på återbruk av tegel och en ny fabrik hoppas tillgodose behovet. Men det finns utmaningar i produktionen.
Många gamla byggnader har gjort sitt och måste rivas. Samtidigt skriker samhället efter ett större klimatfokus. Här finns både affärer och miljövinster att göra. En av de aktörer som ser möjligheterna i omställningen är västkustbaserade Brukspecialisten, som säljer tjänster inom murat och putsat byggande. Sedan några år har företaget nischat in sig på återbruk och öppnar en fabrik för storskalig produktion för rensning av tegel.
Potentialen är stor, menar företagets vd Jacob Steen – i dag återbrukas nämligen försvinnande små mängder tegel, ”så lite att det knappt går att räkna”.
– Det rivs en hel del i Sverige. Vi bedömer att rivningsmassor av tegel motsvarande en fjärdedel av nyproduktionsvolymen skulle kunna återanvändas, säger Jacob Steen.
I Danmark, som är långt före Sverige i återbruk av tegel, hittade Brukspecialisten tidigt en samarbetspartner. Företaget Gamle Mursten har banat väg inom EU så att återbrukat numera är accepterat på marknaden och har tagit fram normer för hur stenen ska kontrolleras. I Sverige går det långsammare. Det pratas mycket om hållbarhet, men det är många flaskhalsar på vägen.
– Den största utmaningen är att marknaden ska vilja återbruka istället för att det ska gå som avfall, säger Jacob Steen. Den nya avfallslagen från 1 augusti har rätt riktning. Vi ska minimera nya material och avfall ska främst återbrukas, sekundärt återvinnas och i sista hand gå till deponi.
Men det saknas ekonomiska incitament att lämna rivningsmassor till återbruk, menar vd:n.
– Inga skatter eller ekonomiska styrmedel är bundna till lagen, så det är billigare att hantera allt på det gamla vanliga sättet. Så länge marknaden inte ser att det är dyrare att göra fel kommer det mesta teglet inte att fångas upp.
Under sommaren har företaget satt upp två testlinjer i den nya fabriken utanför Falkenberg och i oktober ska en fast produktionslinje vara i full drift. De flesta arbetsmoment ska ske automatiskt, berättar Carl Hansson, konstruktör och projektledare.
– Jag vill göra arbetares vardag bättre och se vilka moment som är svåra och farliga. Vi ska inte handknacka sten utan vill ha en skonsam arbetsmiljö. Arbetet handlar mer om att övervaka och kontrollera processen. Det är klart att det blir viss manuell hantering med att lyfta och flytta runt sten, men vi jobbar hela tiden för att minska det.
Ett första delmål är att fabriken ska producera 1 miljon återbrukade tegelstenar nästa år. Men det är inte helt enkelt att få tag på råmaterialet.
– Det är svårt att hitta beslutsfattaren vid rätt tillfälle, säger Jacob Steen. Det ska in i de vanliga processerna och man vet inte om att det här alternativet finns. I dag blandar man upp tegel med betongrester, bygger en deponi eller skickar det som oklassat konstruktionsmaterial.
Men en del tegel är också svårt att återbruka?
– Ja, det finns utmaningar, erkänner Jacob Steen. I Danmark har man använt svagare bruk och det är lättare att rensa. I Sverige är det mer cement.
– När miljonprogrammet kom gick man över på högre cementhalter i bruket för att få bättre förankring i armeringen, säger Carl Hansson.
– Därför har vi lagt tid på att förfina vår rensningsteknik, fortsätter Jacob. Mycket av det som rivs i dag är väldigt hård sten med kalkbruk, det är inga konstigheter. Problemen börjar om 5–10 år, med de stora bestånd som byggdes 1970–90-tal, då använde man ofta ett hårdare murbruk och svagare sten, vilket leder till mer spill. Vi har tekniken för att rensa sådant tegel, men produktionen tar längre tid. Det är fler moment.
Håller återbrukat tegel lika bra som nyproducerat?
– Vi följer en CE-standardiserad produktionskontroll. Så vi har på fötterna och kan säga att vår sten håller tillräckligt hög klass för att klara nästa cykel som ett nytillverkat tegel, Jacob Steen.
Men varför är det viktigt med återbruk av tegel, är nyproduktionen så miljöfarlig?
– Främst för att det är ett av få fasadmaterial som kan bli fullt cirkulärt. Det har lång hållbarhet, med rätt underhåll håller teglet i flera hundra år. Att du sedan kan klara ytterligare en cykel utan att tumma på kvaliteten är ganska unikt. Det kan göra skillnad i branschen, leda till tuffare hållbarhetsmål och mer cirkulärt byggande. Och det är vackert.
Konstruktören Carl Hansson håller med. Han kallar sig för ”tegelnörd på högsta nivå” och ser ett möjligt uppsving nu när tegel upplever en renässans som byggnadsmaterial.
– Vi hade 200 tegelbruk i början av 1900-talet, på 90-talet försvann de sista utom ett. Det är ett fint och bestående material. Det pratas ju mycket om miljö, här får man chansen att förändra på riktigt.
I samband med att Brukspecialisten lanserar sin fabrik har även bygghandelskedjan Beijer gått ut med en satsning på återvunnet tegel (som rensas i Tyskland). Så efterfrågan finns. En kommun som bidrar med råvara till den nya fabriken är Helsingborg, där några fastigheter rivs i utvecklingsprojektet H22. Jacob Steen önskar att hållbarhetsperspektivet kunde komma in tidigare i bygg- och upphandlingsprocesserna.
– För att leva upp till miljömålen behöver vi fundera på vad vi bygger när vi bygger nytt, vilka material vi använder, om de går att nedmontera utan att vi skapar resursslöseri. Nyproduktionen måste börja anpassas för återbruk.