Bygga hus av halm - vilka är fördelarna?
Väggar av halm, kan det verkligen funka? I USA har man byggt halmhus i över hundra år. I Sverige är det mer ovanligt.
1. Populärt i USA
På Nordamerikas slätter var det ont om träd. Därför byggdes hus av torkat, pressat gräs från prärien. Detta gjordes redan på 1800-talet. I USA står många av de halmhus nybyggarna byggde för över 100 år sedan kvar. Den vanligaste tekniken går ut på att stapla halmbalar i en träregelkonstruktion, men för mindre hus kan balarna vara bärande. I USA är balarna oftast bärande.
2. Brandsäkerhet
Man kan undra hur brandsäkert ett halmhus är. Enligt experterna är de mer brandsäkra än konventionella trähus, eftersom halmväggar täcks av ett lager obrännbart puts och tack vare att halmen i sig isolerar så bra att värmen inte tränger igenom materialet förrän efter två till fyra timmar.
3. Metod 1
Det finns generellt två sätt att bygga ett halmbalshus, bärande eller icke-bärande konstruktion. Den första metoden innebär att man staplar halmbalar ovanpå varandra för att skapa väggar. Problemet med den metoden är att stabiliteten blir sämre. Detta löses med hammarband, spännband och vajrar, samt armeringsjärn som förs genom balarna.
4. Metod 2
Den andra metoden, som är vanligast i Sverige, går ut på att ett regelverk byggs på liknande sätt som vid konventionellt byggande. Reglarna står för den bärande delen av konstruktionen och tar upp de vertikala krafter som uppstår från snö- och taklast. Diagonala band spänns sedan upp vars syfte är att motverka horisontella krafter som uppkommer via exempelvis vind. Väggarna fylls med halmbalar. In- och utsida putsas normalt med lerbruk.
5. Bra isoleringsförmåga
Ur ett värmeisoleringsperspektiv funkar halmbalar mycket bra. Studier visar att en vägg av halmbalar presterar cirka 20-25 procents bättre isoleringsförmåga jämfört med konventionella isoleringsmaterial. Halmstrån innehåller luft och cellulosaceller som isolerar. Generellt hamnar vikten för en bal på cirka 16–30 kg. Balarna brukar vara dubbelt så långa som de är breda.
Källor: Christoffer Löf och Oscar Söderman, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, Linnea och Pär Salbark, Ekobyggportalen.