Ett eller annat dödsfall får man väl räkna med. Eller?
”Vi förstår det faktiskt inte riktigt.”
Orden kom från Jonas Erikssons läppar. Han är platschef på Södra cell Värö och hade fått i uppgift att svara på SVT:s frågor om varför han trodde att Byggnadsarbetaren utsett hans arbetsplats till Årets sämsta bygge.
Okej. Kanske förstod han efter att ha sett hela inslaget. SVT-reportern fortsatte att berätta om hur en arbetare i somras dog på Jonas arbetsplats. Hur en annan person blev av med armen på Jonas arbetsplats i början av året. Och hur en tredje föll sex meter, bara någon vecka efter dödsolyckan.
Eller så förstod Jonas Eriksson redan innan utnämningen till Årets sämsta bygge att allt inte var tipp topp på utbyggnaden av Södra cell Värö. Men han kanske tyckte det var lite vad man får räkna med. Hans vidare kommentarer i inslaget tydde på det:
”Vi har jobbat här i sex och en halv miljoner timmar på det här stora projektet. Så det gäller att ställa det i relation till hur många vi har varit här.”
Frågan han, eller någon annan, slapp svara på var: Efter hur många timmar är det i så fall okej att någon dör? Sa de ansvariga så här till den dödes anhöriga: ”Ni vet, visst han är ju död nu, men ni förstår säkert att det blir ett visst svinn på så här många miljoner arbetstimmar Även vad gäller människorna.”
Det är klart att de inte sa. Frågan är då varför Jonas Eriksson inte bara ber om ursäkt och svär dyrt och heligt att han ska göra allt som står i hans makt att se till att det inte händer igen. Bara Jonas Eriksson själv har svaret.
I lokaltidningen Hallands nyheter uttalade sig Arbetsmiljöverket om vår utnämning. Arbetsmiljöverket har (eller borde i alla fall ha) som främsta uppgift att övervaka säkerhetsförhållanden på landets arbetsplatser. De tyckte inte att det var särskilt dåligt på Södra Cell Värö.
”Om man jämför över antalet arbetstimmar som är gjorda så är inte Södra Cell osedvanligt dåliga”, sa Håkan Asterhall, arbetsmiljöinspektör, till Hallands Nyheters reporter.
Samma förtäckta ”lite svinn får man räkna med”-resonemang även där, alltså.
I min värld säger det uttalandet mer om Arbetsmiljöverket 2016 än om vår utnämning. I 16 år har jag som reporter och redaktör följt Arbetsmijöverkets resa ner genom helveteskretsarna. Från en lokalt förankrad myndighet med stora specialistkunskaper bland inspektörerna, till något slags ”zombieverk”.
Vi visade redan för två år sedan hur inspektörernas allt trängre ekonomiska ramar tvingade dem att utföra hastinspektioner inom ramen för mer eller mindre relevanta kampanjer. Många av Byggnads egna skyddsombud hade helt slutat ringa Arbetsmiljöverket när de upptäckte verkliga faror, helt enkelt för att det var meningslöst. Någon egentligen chans att kontrollera säkerhet fanns inte för myndigheten.
Den hade blivit ett tomt skal. En zombie.
Citatet i Hallands nyheter är enligt min mening ytterligare ett tecken på det.
JOHAN SJÖHOLM, redaktionschef
