Fler olyckor med prestationslön

Av en enkätundersökning som besvarats av 703 slumpmässigt utvalda byggnadsarbetare framgår att 57 procent av de som har tidlön någon gång har råkat ut för en olycka på jobbet. Motsvarande andel för de som jobbar med ackordslön är 72 procent.
Även när det gäller allvarliga arbetsolyckor är de med ackordslön överrepresenterade. 22 procent av de som har tidlön har någon gång drabbats av en allvarlig olycka jämfört med 32 procent av de med ackordslön.
‒ Mycket tyder på att löneformen påverkar sannolikheten för att olyckor inträffar, säger Magnus Stenberg, forskare i industriell produktionsmiljö på Luleå tekniska universitet.

Ackordet gammal stridsfråga

Ackordslönerna har länge varit en stridsfråga. När Sveriges Byggindustrier, BI, under förra avtalsrörelsen krävde att ackordet skulle avskaffas och att månadslön skulle bli ny huvudlöneform hänvisade organisationen just till säkerheten på landets byggen. Ackordet, menade BI, ”medför risk för att arbetsmiljöregler och säkra arbetsmetoder åsidosätts för att arbetet ska kunna bedrivas snabbare”.
Byggnads står för en rakt motsatt uppfattning. På sin hemsida skriver förbundet att ackord ger ”högre lön och är ett utmärkt draglok i löneutvecklingen. Man får dessutom ett större inflytande över planeringen och byggprocessen. Detta gynnar arbetsmiljö, produktivitet och kvalitet. Lönesystemet uppmuntrar också lagarbetet och ger byggnadsarbetarna möjlighet att utvecklas i arbetet.”

Mer forskning krävs

Studien från Luleå Tekniska Universitet tycks ge stöd för arbetsgivarnas uppfattning. Samtidigt varnar Magnus Stenberg för att dra alltför långtgående slutsatser.
En möjlighet är att yrkeskategorier där fler arbetar på ackord är mer olycksdrabbade generellt, vilket i så fall skulle få genomslag i studien. Exempelvis arbetar 21 procent i gruppen trä-, betongarbetare och murare ‒ som är överrepresenterad i Arbetsmiljöverkets olycksstatistik ‒ på ackord. Att jämföra med 5 procent i gruppen golvläggare som inte är lika olycksdrabbad.
‒ Det kan vara mycket väl så att vissa yrkesgrupper generellt har en låg olycksfallsfrekvens och har en viss löneform. Ska man gå in och studera löneformens inverkan i mer detalj måste man kolla på grupper som har likartat arbete men olika löneformer. Den här studien tittar på branschen som helhet och där ser det ut att ha en påverkan, säger Magnus Stenberg.
För att få reda på exakt hur löneformen påverkar risken för arbetsolyckor krävs alltså ytterligare forskning. Och fram tills dess kommer ackordet sannolikt att fortsätta vara omtvistat.

• Magnus Stenberg vid Luleå Tekniska Universitet har i rapporten ”Bortom noll ‒ En hälsofrämjande byggbransch” bland annat studerat kopplingen mellan arbetsplatsolyckor och löneform.
• Enkätundersökningen skickades ut till 1978 slumpvis utvalda byggnadsarbetare ur Byggnads och Sekos medlemsregister. 703 svarade.
• Av dessa uppgav 80 procent att deras huvudsakliga löneform är tidlön.
• Studien finansierades med stöd från AFA Försäkring och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond.