Hundarna som räddar liv

Hundföraren Åza Molnar öppnar luckan till sin bil. Chilla, en springer spaniel, hoppar ut och far ivrigt iväg med nosen i backen. Plötsligt markerar hon, men fortsätter ännu några meter. Hon har hittat sitt byte, dynamiten ligger under bråten. Hon gör ett tydligt tecken till sin ägare och lägger sig ner. Hela hundkroppen ändrar uttryck. Hon har lyckats och är nöjd.
Vi befinner oss i Alby i södra Stockholm. Det är träningsdag för Åza Molnars två hundar, Chilla och den belgiska vallhunden, Rekan. De tränas i att förfina sina metoder för att hitta sprängämnen, kunskaper som de använder för att upptäcka dolor, det vill säga odetonerat sprängämne, på byggen.
Hundarnas insats kan rädda liv. Det finns alltid risk för dolor efter sprängningar och flera dödsolyckor och andra svåra olyckor har hänt då maskiner kommit åt sprängämne som exploderat.

Läs också Byggare stal sprängämnen på jobbet – hade arsenal hemma

Att hitta de farliga resterna kan vara tidsödande och svårt, men hundar kan ofta snabbt nosa fram dynamiten. Därför har Åza och hennes hundar tillsammans med kollegan Anders Gustavsson och hans två schäfrar, Hardy och Ulac, de senaste åren fått uppdrag på byggen. De har anlitats av flera Skanskaarbetsplatser där de sammanlagt hittat ett tiotal dolor.
– Man blir väldigt glad när de ringer från bygget och säger att de hittat sprängrester där hundarna markerat. Vårt arbete är ju att hindra olyckor, säger Åza Molnar.

Att hitta rätt hund är en konst

Dagens träningsplats är en utrymd herrgård, ett bevakningsobjekt för säkerhetsföretaget Cubsec, som Åza och Anders jobbar åt. Åza trär på sig handskar innan hon tar dynamiten ur en låda och placerar den i huset och i marken utanför byggnaden.
Sedan får hundarna börja leta. Alla har olika personligheter och olika drivkrafter som gör att de är bra på att söka.
– Chilla har en otrolig energi och älskar att leta. Hon slutar aldrig att jobba, berättar Åza Molnar.
Man kunde tro att det är hundgodis som lockar hundarna till resultat. Men det gäller inte Chilla. Den bästa belöningen är att någon kastar en boll så hon får leka. Hundarna är som familjemedlemmar för sina förare.
– Man lever, andas och äter med hundarna, säger Åza Molnar.
Det förhållningssättet delar hon med Anders Gustavsson och det gör det lätt för dem att samarbeta. Hennes första professionella jobb med hund var att söka mögel, sedan fortsatte hon med bombsök, på kärnkraftverk. Nu arbetar hon med bevakning och sprängämnessökning, där dolorna är en del.
Att hitta rätt hund är en konst.
– Hunden måste vara beredd att gå genom eld och vatten för att fånga en boll. Det måste vara en hund med mycket energi, ingen som ber om lov, säger Åza Molnar.

Hunden måste ständigt fortsätta tränas för att klara jobbet. Träningen går ut på att utsätta hunden för olika störningsmoment och lära dem att känna igen doften från olika sprängmedel.
Ofta är det sedan ganska snabba ryck när de ska ut på byggen.
– Då vet vi aldrig hur det ser ut. Men det bästa är om ingen rört något efter sprängningen. Då är det lättast att hitta dolor. Det är betydligt svårare för hundarna om man flyttat sprängämnen eller packat marken, säger Anders Gustavsson, som också är hundansvarig på företaget.

Helt fokuserade på jobbet

På byggen är hundarna helt fokuserade på att jobba och bryr sig varken om människor, maskiner eller oljud. När en hund markerat för en dola, brukar hund nummer två tas till platsen för en dubbelkoll. Både hund och hundförare är spända inför uppdragen. Det gäller att hitta allt, så att ingen invaggas i falsk säkerhet. Normalt sett ska sökandet inte innebära någon risk eftersom dolor kräver mekanisk påverkan för att explodera, men ligger där en skadad tändare kan olyckan vara framme.
Uppskattningsvis finns i dag mellan fem och tio dolhundar i landet. Åza Molnar hoppas att hundar ska användas mer på byggen och får stöd av Pär Enlove, projektchef för väg och anläggning på Skanska. Han anlitade Chilla, Rekan och Hardy vid ett stort byggprojekt med mycket sprängning i Flemingsberg.
– Vi hade hittat dolor efter sprängning och tog in hundarna för att avsöka och säkerställa ett flera tusen kvadratmeter stort område. Alternativet hade varit att söka manuellt med grävmaskin men det tar tid och är en risk i sig, säger han.
Totalt påträffades 120 kilo odetonerat sprängämne på arbetsplatsen, delvis med hjälp av hundarna. Dessa markerade på ett flertal ställen och på samtliga fanns det dolor.
– Jag rekommenderar definitivt att använda dolhundar. De hjälpte oss att söka på rätt ställe, så vi inte behövde söka överallt, säger Pär Enlove.
Han ser bara en risk med hundarna.
– De är levande varelser och därför kan man inte lita på dem till hundra procent. Men att använda dem gör jobbet betydligt säkrare, säger han.

OLYCKOR MED DOLOR

•  2015 dog en maskinförare efter en spräng-olycka i ett stenbrott i Skåne, då stenblock slungades mot förarhytten.
•  2011 skadades flera anläggningsarbetare, varav en mycket allvarligt, vid en sprängolycka på Hisingen i Göteborg. Den svårast skadade utförde borrarbeten inför sprängning.
•  2011 utsattes två snickare för fara vid en explosion då en grävmaskin stött på en dola. Det hände på Märbäcks industriområde, Älvdalen. Stenar flög över hundra meter från platsen.
• 2006 avled ägaren till ett markentreprenadföretag efter en sprängolycka i Huddinge, söder om Stockholm. Vid en explosion flög stenar iväg och träffade mannen.
• 2004–2006 Vid byggandet av Botniabanan inrapporterades ett sextiotal olyckor och incidenter med dolor under två år i samband med utlastning, sönderknackning och krossning av sprängt berg. Bland annat fick en grävmaskinist sys med 40 stygn i ansiktet

SÅ VÄLJS HUNDEN UT

1. Hunden ska ha energi, en kraftig motor, för att orka jobba
2. Den ska ha ett stabilt psyke
3. Den ska ha lätt att koncentrera sig
4. Hunden ska vara lätt att utbilda
5. Den ska vara modig och opåverkad av miljön
6. Den ska våga ta sig fram överallt, exempelvis på höga höjder