Nu ska Byggnads vända kurvan

Tolvslaget nyårsafton 2006. Stubiner tänds, raketer lyfter. I samma sekund – via avgiftshöjningar och ändrade skatteregler – fördubblas den totala kostnaden för medlemskap i Byggnads a-kassa och i Byggnads. Från 450 till 1 000 kronor i månaden. Krydda med lite egoism och privata försäkringar så får du en cocktail som kom att ge facket den värsta baksmällan någonsin. Mellan 2007 och 2013 tappade Byggnads 23 700 medlemmar.
Störst var raset första året då 9 693 medlemmar försvann. Byggnads gick på offensiven och satsade 20 miljoner kronor för att vända trenden. De lyckades öka tillströmningen av nya medlemmar, men misslyckades med att stoppa utflödet. Det totala antalet medlemmar fortsatte att minska. Inte förrän 2014 planade fallet ut och sedan dess har antalet medlemmar förändrats marginellt upp och ner.
– Jag tror att vi nått botten nu, säger Patrik Östberg, förbundssekreterare på Byggnads.

Medlemstappet det allvarligaste hotet mot facket
När Byggnads nuvarande ledning tog plats på huvudkontoret i Stockholm 2012 inleddes ett långsiktigt arbete med att stärka medlemsvärvningen med målsättningen att få fler att hoppa på tåget. Frågan dominerade kongressen 2014 och i kongressrapporten ”Mål och vision 2022” slogs det fast att ”Det allvarligaste hotet för den samlade fackföreningsrörelsen och för Byggnads är medlemstappet.” Ett mål som klubbades var att förbundet ska organisera 90 procent av alla byggnadsarbetare 2022. I dag är den siffran 69 procent.
– Det är ett väldigt tufft mål, säger Patrik Östberg.
Byggnads har en plan för hur målet ska bli möjligt.
–  Vi har arbetat med två delar för att stärka medlemsvärvningen. Den demokratiska processen med tydliga kongressmål, om vad man vill och hur man vill jobba, och sedan har vi personalen i Byggnads, på förbundskontoret och ute i regionerna, som vi utbildat, säger Patrik Östberg.
Frågan nu är om man kommer lyckas vända kurvan uppåt. Faktum är att Byggnads under de senaste åren redan haft en god tillströmning av nya medlemmar. Under 2015 skrevs det in 8 563 nya medlemmar i organisationen. Problemet är att samtidigt valde nästa lika många att lämna.
– Ett visst utträde är det alltid. Folk byter bransch, går till andra fack, blir pensionär och det får man ha respekt för, men så många som långt över 8 000 är helt orimligt.
För att få färre att lämna krävs det enligt Patrik Östberg att förbundet blir bättre på att visa upp resultat för medlemmarna och visa på medlemsnyttan.

In och ut ur förbundet 2015
In: 8 563
Män: 8240
Kvinnor: 323
Åldersfördelning:
16–25  4884
26–35  1894
36- 1785

Ut: 8 424
Män: 8206
Kvinnor: 218
Åldersfördelning:
16-25  2253
26-35  1858
36- 4313I jakten på fler nya medlemmar har förbundet gjort en undersökning bland icke medlemmar om varför de valt att inte gå med i facket. Fyra olika svar dominerar. ”Har inte fått frågan om att gå med”, ”Det är för dyrt”, ”Vad gör facket?” och ”Varför gå med i facket?”.
–  Att vi träffar icke medlemmar ute på arbetsplatserna som inte fått frågan om ett medlemskap, vilket vi gjorde även under senaste avtalsrörelsen, visar att det är någonting som är fel i vår organisation. Det måste vi åtgärda, säger Patrik Östberg.
Några justeringar av organisationen behövs alltså, men i princip är förbundet nu redo att för första gången på tio år göra ett allvarligt försök att vända medlemskurvan uppåt. Möjligen är det nu skördetid.
– De senaste siffrorna visar nästan 700 plus på årsbasis. Om det är tillfälligt eller ej vet vi inte, men vi hoppas att satsningen nu ska börja bära frukt.
Förväntningarna är lågt ställda. Byggnads förbundsfullmäktige klubbade nyligen igenom ett mål om 1 500 fler medlemmar netto under 2017.
– Jag tror vi når det målet, men jag hoppas naturligtvis på fler, säger Patrik Östberg.
Potentiella nya medlemmar finns naturligtvis utspridda över hela landet inom alla byggyrken och på alla typer av företag. Men det är väl känt att organisationsgraden är lägre på små och medelstora företag.
– Vi måste se till att få in förtroendevalda i de här små företagen, få igång en facklig verksamhet. Det skulle vara positivt.
Patrik Östberg tror även på satsningar mot små yrkesgrupper som glasmästeriarbetare, plåtslagare och kranförare.
– Vi måste nå fram bättre till yrkesgrupper som inte är traditionella TBM:are. Vi måste lyfta dem och göra dem mer synliga.
Han vill även se större ansträngningar för att värva medlemmar på utländska bolag.
– De blir fler, men det ökar långsamt.

Inga lockerbjudanden om gratis medlemskap
Genom åren har det ofta funnits ett antal frågor som haft större betydelse för medlemmars utträde än andra. En sådan är fackavgiften. En del anser att avgiften är för hög – samtidigt har Byggnads en rejäl konfliktfond. Andra fackföreningar har via lockerbjudanden om lägre avgift eller avgiftsfria perioder fått fler medlemmar. Men det är inte aktuellt i Byggnads.
– Jag jobbar för att vi i framtiden ska kunna sänka medlemsavgiften, men den ska då sänkas för alla. Vi kommer inte att ta medel från konfliktfonden för att få fler nya medlemmar. Det kommer en ny avtalsrörelse snart igen och då kanske vi tvingas ut i en ny konflikt. Samtidigt ska Byggnads inte ha mer pengar på banken än det vi behöver ha för att organisationen och verksamheten ska fungera.

Går inte att vara opolitisk
En annan vattendelare är kopplingen mellan Byggnads och Socialdemokraterna. Patrik Östberg säger att som facklig organisation går det aldrig att vara opolitisk.
– Precis som andra organisationer som är politiskt obundna så måste vi ändå arbeta politiskt. För att få någon påverkan i dagens samhälle måste man skapa relationer, men oavsett vad hen röstar på så är det våra medlemmar som vi ska företräda.
Patrik Östberg tycker att de som pratar om den starka kopplingen till Socialdemokraterna är dåligt pålästa. Att det inte ser ut i dag som förr i tiden när medlemmar i Byggnads blev direktanslutna till Social-demokraterna. Han berättar att förbundet inför det senaste riksdagsvalet hade en strategi där de träffade alla partier som ville diskutera byggnadsarbetarnas situation.
– Vi som organisation måste ta hänsyn till hur majoriteten ser ut i riksdagen. Vi måste jobba mot fler vare sig vi vill eller inte och i senaste valet visade det sig till slut att det var just Socialdemokraterna som ville göra flest förbättringar för våra medlemmar.
Frustration efter avtalsrörelser har säkerligen fått en och annan att lämna förbundet. Patrik Östberg förstår att många kan surna till. Inte minst kranförarna i årets avtalsrörelse som plockades ut i strejk. När avtalet sedan blev klart hamnade deras fråga om häng på ackordslagets lön i en arbetsgrupp.
– Jag har träffat besvikna byggnadsarbetare som undrat va’ fan vi har strejkat för. Vi skulle ju få 3,2 procent och vi fick inte det – vad är det här för något? Och jag förstår kranförarna. Det blev inte som de förväntat sig. Det vi som fack kan göra är att vara så öppna och transparenta som möjligt under förhandlingarna. Det handlar självklart om att vinna saker, men även om att undvika att förlora saker i avtalen och det blir kanske inte alltid lika synligt. Det är svårt att kommunicera ut vad som egentligen händer under hela processen.

Typiske medlemmen som går med
Ålder: 28
Yrke: snickare
Region: Väst
Övrigt: ofta lärling/saknar yrkesbevis

Typiske medlemmen som lämnar
Ålder: 42
Yrke: snickare/vvs-montör
Region: Väst
Övrigt: de som lämnar går oftast till något annat förbund. Främst IF Metall.