Peter, 58: "Vem vill lämna yrkeslivet och äta värktabletter resten av sitt liv?"

-Det är en ren jävla skandal när man jobbat i hela sitt liv att man blir utsatt för detta, säger Peter Bengtsson, 58. Han lutar sig fram över köksbordet och det gnistrar i ögonen. Han är upprörd.
– Alla kan inte bli akademiker. Samhället behöver väl folk som bygger hus? Som jobbar inom äldreomsorgen? Politikerna behöver hitta lösningar som funkar även för dem som har tunga, slitsamma yrken.
Peter är snickare, lagbas och skyddsombud på ett byggföretag i Halmstad. Hans erfarenheter och åsikter delas av de flesta i hans ålder i byggbranschen.

Enligt Byggnadsarbetarens undersökning har en stor majoritet i åldern 55–66 år förslitningsskador och värk. De allra flesta har ätit värktabletter för att kunna arbeta. Nästan alla är kritiska till förslaget om höjd pensionsålder och en stor majoritet tycker att det är bättre att höja pensionsavgifterna.

Läs också Därför skadas unga oftare av maskiner: "Inte konstigt att unga drabbas"

LÄS MER: Hela undersökningen – alla siffor – så tycker byggjobbarna

– Jag orkar inte arbeta längre än till högst 63 och det kan hända att jag tvingas gå tidigare. Det är kroppen som får styra. Jag har ändå klarat mig hyfsat bra jämfört med många andra. Statistiken visar att det är de högutbildade som lever längre, de har höjt medellivslängden mest. Varför ska det drabba oss som dessutom börjat jobba tidigare i livet? Nej, det borde räcka med 40 år i yrket, sen måste människor med slitsamma yrken kunna lämna arbetslivet med full pension, säger han bestämt och ser ut att vilja sätta punkt för diskussionen.

Det är fredagskväll och Peter sitter vid köksbordet i hemmet utanför Halmstad. Det är mörkt utanför fönstret. Nu får kroppen en välbehövlig vila, ett par dagar över helgen.
– Återhämtningen blir viktigare och viktigare ju äldre man blir och musklerna blir svagare och svagare när man blir äldre, säger Peter.
Han sköter sin kropp noga och tränar både kondition och styrka tre gånger i veckan enligt ett schema som ökar muskelmassan i axlar, armar, bål och rygg. Att välja bort träning skulle vara en kroppslig katastrof, lederna skulle krascha.
– Jag går också till en massör en gång i månaden och det känns väldigt bra.

Men trots det finns det ingenting som kan förhindra den successiva förslitningen av leder och vävnader i Peters kropp. I arbetsuppgifterna finns det hela tiden en belastning på ledband, brosk och ledkapslar – även på byggen där det finns gott om hjälpmedel.
– Vi måste ju ändå göra en massa arbetsuppgifter som belastar. Hantera gipsskivor, skruva gips, skruva undertak med armarna uppåt, spika läkt på undertak, hantera alla vibrerande maskiner, jobba ute i regn och blåst.

Politikerna säger att arbetsgivarna måste förbättra arbetsmiljön så att folk med tunga jobb får det bättre. Då kan man höja pensionsåldern. Hur ser du på det?
– Har det inte hänt de senaste 15 åren att arbetsmoment som sliter på kroppen försvunnit från bygget, så kommer det inte att hända under de kommande 15 åren heller. Utvecklingen går väldigt långsamt, jag kan ta ett exempel: Arbetsmiljöverket såg till att minska bredden på gipsskivor som förr var 120. Nu är de 90 centimeter breda vilket är bättre för ryggen. Men i stället fick vi fönster som väger 200 kilo.
Peter reser sig från stolen och sträcker ut båda sina armar, visar armbågarna. Den högra är vinklad. Armbågen är skadad efter alla år med vibrerande maskiner.
– När jag fick mycket värk skickades jag till en specialist på sjukhuset. Specialistläkaren sa: Du har en förslitningsskada som inte går att operera, byt jobb. Men hur lätt är det när man är över 50?

Peters lösning blev att äta värktabletter tills inflammationen lagt sig och nu lever han på hoppet att armbågen ska hålla. Oron för att bli invalidiserad lagom till pension delar han med många.
– Man kan bli sämre väldigt fort de sista åren. Problemet med politikernas förslag är att Försäkringskassan är så hårda när det gäller sjukskrivningar. Man kan inte varva sjukskrivningar med arbete när man har belastningsskador och man får heller inte vara sjukskriven på deltid utan blir hänvisad till arbetsförmedlingen.

Det är inte bara Peter och hans kollegor i byggbranschen som är oroade över hur en höjning av pensionsåldrarna kommer att slå. I december 2017, strax efter politikerbeslutet om höjda pensionsåldrar, undertecknade 54 forskare, docenter och professorer en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet och Dagens Samhälle:
”Vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man föreslår att senarelägga ålderspensionen”, skrev de.
– Att enbart höja pensionsåldern för samtliga yrkesgrupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet, säger forskaren Kerstin Nilsson som studerat vilka faktorer som gör att människor går i pension före 65 och tog initiativ till uppropet.

LÄS MER: 54 forskare: ”Vi är oroade över senare ålderspension”

– Hälsoproblem är den enskilt viktigaste faktorn som gör att människor går i pension före 65, säger Kerstin Nilsson, docent i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet.
Forskarna uppmanar politikerna att ta krafttag när det gäller arbetsmiljön och utgå från fakta och forskning. Korttidsutbildade börjar jobba tidigare än långtidsutbildade. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet. Påfrestningarna påskyndar ibland det biologiska åldrandet. Korttidsutbildade lever generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis beror på skilda livs- och arbetsvillkor.
Peter tror att den generella folkhälsan kommer att bli sämre om folk tvingas stanna längre på sina jobb än vad de egentligen mäktar med.
– Det kommer att bli dyrt för samhället. Fler kommer att söka sjukvård och behöva operationer för att de slitit ut sig. Det här är inte genomtänkt, tyvärr, säger han.

Den allmänna pensionen

• Varje år tar staten in skattepengar från dem som arbetar till dem som gått i pension. Pensionen är ett slags fördelningssystem mellan generationerna. Du betalar dina föräldrars pension, sedan betalar dina barn din pension.

• Din arbetsgivare betalar en pensionsavgift på cirka 10 procent av lönen för varje anställd. LO-facken anser att avgiften tas från din arbetsgivares löneutrymme, och att pensionen därför ska ses som uppskjuten lön.

• En avgift på 7 procent dras också från din lön, så kallad allmän pensionsavgift. I samband med sluttaxeringen får du en skattereducering motsvarande denna avgift. Staten täcker alltså upp för detta löneavdrag.

• Om du har sjukersättning/aktivitetsersättning eller är hemma med barn eller studerar (och har pensionsgrundande ersättning), betalar i stället staten så kallad ålderspensionsavgift för dig.

Så påverkas du

• Allasom är födda efter 1958 påverkas av förslaget.

• 2020 flyttas lägsta pensionsåldern till 62 år.

• 2023 flyttas lägsta pensionsåldern till 63 år.

• 2026 flyttas lägsta pensionsåldern till 64 år.

Många som svarat på enkäten uppger att de vill värna kroppen innan det är för sent, innan de får ett allvarligt handikapp. De uppger att värken minskar när de är långlediga. Sex av tio i vår undersökning säger att värken alltid eller nästan alltid minskar när de är långlediga.

Vill du läsa fler artiklar om pensioner och försäkringar? Gå med i facebookgruppen ”Dina försäkringar på bygget”. Då får du artiklarna direkt i ditt flöde.