Undersökning: Byggnadsarbetare klarar inte jobba till nya pensionsåldern: "Vi är utslitna efter 40 år i yrket"
Hur länge är det rimligt att en kroppsarbetare ska jobba? När börjar ryggar, axlar och knän ta slut? Hur många år kan en människa lyfta tungt, jobba i konstiga arbetsställningar, belasta sina leder ute i kyla på vintern?
Nyligen presenterade riksdagens pensionsgrupp ett förslag till ändrade pensionsåldrar. Redan från år 2020 kommer pensionsåldrarna att höjas stegvis. Enligt förslaget ska anställda tidigast kunna gå i pension vid 64 år och helst ska man jobba till 69 år.
Men 1 168 byggnadsarbetare mellan 55-66 år som svarat på Byggnadsarbetarens enkät vittnar om att kroppsarbete sliter på kroppen. Undersökningen visar att de flesta börjar få allvarliga problem med redan när de är 55. Om man i en byggbod skulle samla 100 byggjobbare som arbetat i yrket i 40 år och be alla som har belastningsskador och värk att lämna boden skulle bara 15 personer stanna kvar. Det är med andra ord få som klarar att jobba till 65 utan att få bestående men. En orsak till det, förutom att arbetet i sig sliter, är att branschen är en av de mest olycksdrabbade. Många skador uppstår på grund av fallolyckor, skador som ligger och lurar och plötsligt börjar göra ont när kroppen åldrats tio år till.
Många av Byggnads medlemmar jobbar i små företag där arbetsgivaren inte har investerat i hjälpmedel. Den gruppen av arbetare är stor och särskilt utsatt. Tänk dig en krypgrund under en villa på vintern, tänk dig ett trångt vindsutrymme med skrymmande ventilationsrör, det finns många moment där byggarbete måste utföras med arbetsställningar som är bevisat skadliga för kroppen. Många av dem vi intervjuat menar att politikerna har en naiv tro på att allt går att lösa med en bättre arbetsmiljö. De vittnar om att kroppsarbete innebär att utsättas för många olika moment, där lyftanordningar och andra hjälpmedel inte går att använda och där handkraft måste till för att lösa en uppgift.
Byggnadsarbetaren har tagit reda på vad Byggnads medlemmar tycker om uppgörelsen mellan partitopparna. Vi tog reda på vad Byggnads medlemmar mellan 55–66 år anser och resultatet är tydligt: Byggnadsarbetarna säger klart nej till höjd pensionsålder.
Dåligt förslag tycker nio av tio. Byggnadsarbetarna tycker att det ska vara möjligt att gå tidigare i pension om man har börjat jobba i unga år och har haft ett tungt arbete.
Kommentarer:
”Man ska absolut inte tvingas jobba med en utsliten kropp som gör ont och värker hela tiden.”
”Jag har fullt upp att klara mig till 61, utan allvarliga skador.”
”En yrkesarbetares kropp är slut vid 60 års ålder. Ofta tidigare. Det är ett förslag som är helt förödande för kollektivanställda.”
”Jag anser att detta är ett helt vansinnigt förslag, lagt av akademiker, för akademiker. Det måste ju prövas från fall till fall.”
”Jag skulle vilja ta med mig en politiker och krypa/åla under en kåk med torpargrund och dra lite vatten och avlopp.”
Fler än 8 av 10 har värk. Belastningsskador, förslitningsskador och vibrationsskador, värkande kroppar är vardag för de allra flesta byggnadsarbetare över 55 år.
”Jag har opererat både axlar och knän efter 12 år som murare och 28 som plåtslagare. Jobbar fortfarande (57 år) men med ständig värk, vita fingrar, kan vara glad om jag klarar mig till 60 utan att bli invalid.”
”Jag är 55 år nu … vaknar mitt i natten av värk. Känns verkligen som ett slag i ansiktet på oss som hjälpt till att bygga detta land.”
”Känner mig lurad på min efterlängtade pension vid 61-63 år. Är 57 år och 40 års slit som rörmontör börjar kännas, tre operationer hittills, en fjärde i antågande.”
”Min rygg är utsliten, mycket rehab och sjukvård för mig. Tanken på att gå tidigare i pension sprack.”
4 av 5 byggnadsarbetare tar ibland värktabletter för att kunna jobba. För många är värktabletterna ett måste för att ta sig igenom arbetsdagen. En del äter dagligen värktabletter för att orka.
”Som vvs-montör är du inte i en väl tempererad miljö, är du 50+ så börjar du i regel dagen med en näve värktabletter.”
”Jag har gjort det här sedan 1979, är 56 år, käkar Voltaren och Ibuprofen som jordnötter”.
”När leder och muskler värker är det som en käftsmäll att det ska beslutas att höja pensionsåldern.”
”Sista åren före pensionering blir en golgatavandring mellan sjukskrivningar, indragen sjukpenning och arbetsförmedlingen.”
Färre än var tionde tror att kroppen håller längre än till 65 år. Riksdagens pensionsgrupp har föreslagit att 64 år blir den nya lägsta pensionsåldern. Men 56 procent av byggnadsarbetarna tror inte att de klarar sig till den lägsta åldern, och endast 3 procent tror att de kan jobba till 69 år.
”Jag har ont i kroppen efter 40 år som byggnadsplåtslagare och ser det som omöjligt att jobba fram till 64.”
”Hur i helvete ska man kunna jobba till 64 när man som 57-åring redan har ont överallt.”
”Känner att om jag skulle ha en dräglig tillvaro skulle jag behöva sluta omedelbart nu vid 55 års ålder (golv-/mattläggare som jobbat sedan jag var 16 år).”
”Vi är alla olika. Själv kommer jag att jobba efter pensionsåldern, men flera yngre kollegor orkar inte jobba till pensionsåldern, individuell prövning i någon form är bättre.”
Majoriteten är för höjda avgifter i stället för höjd pensionsålder. Pensionssystemet är underfinansierat och politikernas lösning är att höja pensionsåldern, men en stor majoritet av Byggnads medlemmar ser hellre en höjning av pensionsavgifterna.
”Man måste väl ha sett tidigare att det fattades pengar, gör något åt det skattevägen i stället för att höja åldern.”
”Man måste hitta en lösning. Men detta är ingen bra lösning.”
”Det är för lite pengar i pensionssystemet, avsättningarna måste höjas.”
”Högutbildade kan jobba längre. De började jobba senare. Vi betalade deras utbildning. De betalar vår pension. Schysst!”
Så fick vi fram resultaten:
- Det oberoende undersökningsföretaget Novus har utfört undersökningen för Byggnadsarbetarens räkning.
- 1 168 av Byggnads medlemmar i åldrarna 55–66 år har besvarat webbenkäten med frågor om pension och hälsa.
- Resultaten har viktats efter kön och ålder.
- Undersökningsperioden var 21 januari–12 februari 2018.
Mer om förslaget:
- Alla som är födda efter 1958 påverkas av förslaget till höjda pensionsåldrar.
- 2020 flyttas lägsta pensionsåldern till 62 år.
- 2023 flyttas lägsta pensionsåldern till 63 år.
- 2026 flyttas lägsta pensionsåldern till 64 år.
- Högsta pensionsåldern flyttas successivt upp från 67 till 69 år.
Pensionsgruppen är en blocköverskridande riksdagsgrupp som leds av socialministern Annika Strandhäll som föreslår förändringar av pensionssystemet. Gruppen består totalt av cirka åtta ledamöter. Ledamöterna kommer från (S) (MP) (L) (C) (KD) och (M). De flesta är ledamöter i socialförsäkringsutskottet.
LÄS MER: Peter, 58: ”Kroppen får styra när jag går i pension”.
Vill du läsa fler artiklar om pensioner och försäkringar? Gå med i facebookgruppen