Skadade 36-åringar utan pengar – Timmy var för ung, Johnny för gammal
I fönstret står fyra vita blockljus på en bädd av grön mossa beströdd med silverpärlor. På ett fat ligger lussekatter som Line, 6 år, varit med och bakat. Timmy Berglund och Jessica Alstermark är måna om att skapa trygghet för sina barn, trots att de själva har det svårt. De berättar om mardrömsåren de gått igenom sedan Timmy fick sin ryggskada.
Just nu sitter Timmy rak i ryggen vid köksbordet för att inte trigga igång smärta. Under hans tröja, i ländryggen, döljer sig en ryggmärgsstimulator som dämpar värken från ett tidigare diskbråck.
I höstas fick han avslag på sin arbetsskadeansökan. Orsak: Han var för ung. I beslutet står det att han inte arbetat tillräckligt länge för att kunna få diskbråck på grund av jobbet. 15 år av hårt, ensidigt arbete som belastat Timmys rygg till bristningsgränsen räckte inte. Försäkringskassan hänvisade till en liten studie där belastningen som skulle räcka för arbetsskada var ”manuell hantering”, 2,5 ton varje arbetsdag i 28 år. Slutsatsen blev att Timmy inte uppfyllde kriterierna eftersom han bara var 36 år och inte hade jobbat tillräckligt länge.
– Det känns som ett skämt. Är detta verkligen ett seriöst sätt att avgöra om en människa har ådragit sig en skada i jobbet? Jag får känslan att Försäkringskassan inte gjort en objektiv bedömning av mitt fall. Hur kan man bara generalisera och dra alla människor över en kam? Alla har olika kroppar och olika förutsättningar, säger Timmy.
”Om man måste jobba med tunga arbetsuppgifter i 28 år kan ju ingen yngre människa få belastningsskador?”, säger Timmy Berglund. Foto: Fredrik Karlsson
20 mil från Karlstad, i Västmanlands regionstad Västerås, bor betongarbetaren Johnny Blomqvist i en liten lägenhet. I hallen står favoritskorna på rad. De är alltid färdigknutna så att han slipper böja på ryggen. Johnny har lärt sig att leva med en skadad rygg och har lyckats hålla sig kvar i branschen, tack vare anpassade arbetsuppgifter och en schysst arbetsgivare, som får viss ersättning från arbetsförmedlingen för att ha honom anställd.
– Personligen har jag säkert en miljon kronor i förlorad arbetsinkomst under de tio år jag kämpade med Försäkringskassan. Idag är jag mycket bättre i ryggen. Men jag är besviken på att försäkringen inte funkade när jag behövde den som bäst, säger Johnny.
Johnny hade jobbat i 15 år när nerverna plötsligt klämdes åt och hans muskelstarka rygg, som han var så van vid att använda, tappade all kraft. Hans skada var en typisk belastningsskada som syntes på magnetröntgen. Han var då 36 år, precis som Timmy.
Johnny Blomqvist beräknar att han gjort en inkomstförlust på nära en miljon kronor på grund av arbetsskadan. Foto: Mats Erlandsson
Först blev det kraftiga diskbråcket godkänt som en arbetsskada. Men när Försäkringskassan tre år senare gjorde en omprövning, blev det avslag. Diskbråcket sades nu bero på degenerativa förändringar (åldersförändringar) i ryggen. Oavsett arbetet skulle han fått samma skada ändå vid 36 års ålder, menade Försäkringskassan.
– Om jag hade varit badvakt och glidit runt i badbrallor hela dagen i 15 år, hade jag fått diskbråck då också? Är det särskilt sannolikt? Nej det är det inte, säger Johnny.
En stor studie från Umeå Universitet visar att betongarbetare, liksom flera andra yrkeskategorier inom bygg, är särskilt utsatta för diskbråck jämfört med kontorspersonal inom samma bransch.
En arbets- och miljömedicinsk klinik gjorde en noggrann och detaljerad genomgång av Johnnys arbetsuppgifter som betongarbetare och kom fram till att skadan i ryggen med största sannolikhet orsakats av den hårda belastningen på jobbet.
Timmy började få ryggvärk 2015. Han äter fortfarande många olika värkmediciner, bland annat mot neurologisk smärta. Foto: Fredrik Karlsson
Timmys läkare anser också att hans skada i ryggen beror på hård belastning i jobbet. Nu sitter Timmy vid köksbordet i Karlstad och tummar på en liten svart dosa som han har framför sig, en fjärrkontroll. Med den reglerar han styrkan på ryggmärgsstimuleringen. Bredvid honom sitter sambon Jessica.
– Timmys smärtor är ungefär som krystvärkar, säger läkaren, och då förstår jag ju hur ont det gör. När jag kom till sjukhuset med barna fick jag vända i dörren, Timmy låg och skrek inne på avdelningen, så ont hade han. Jag kunde inte gå in, säger Jessica.
LÄS MER:Socialminister Annika Strandhäll svarar på kritiken
Ge inte upp: Fem tips till dig som är skadad
Timmy började få ryggvärk hösten 2015 och värken accelererade och till slut kunde han inte tömma urinblåsan, underlivet var avdomnat på grund av bråcket som stötte mot nervroten. I juni 2016 opererades han därför akut. Men han blev aldrig bra efter operationen, han fick en neurologisk skada som sträcker sig ner till foten och han har fått stora mängder morfin, så mycket att han tvingades genomgå en avgiftningskur till slut.
Försiktigt reser sig Timmy från stolen och hämtar en medicindosa.
– Räddningen undan morfinberoende kan jag tacka ryggmärgsstimalatorn för. Den tar bort ungefär en tredjedel av värken. Men jag äter fortfarande många olika mediciner som dämpar den neurologiska smärta jag har i foten, säger han och öppnar en av luckorna i dosan och visar medicinerna.
Förutom de fysiska besvären, upplever Timmy det korthuggna avslaget från Försäkringskassan som djupt kränkande och smärtsamt.
– Det är ett hån mot hela min yrkeskår. Jag insåg väldigt fort att person som fattat beslutet inte vet vad mitt arbete inneburit. Det är en person som aldrig kan ha burit, släpat, dragit, hävt eller på annat sätt behövt använda sig kropp som ett dagligt verktyg.
Byggnadsarbetaren kontaktar Bengt Järvholm, en av Sveriges mest framstående professorer inom yrkes- och miljömedicin. Det visar det sig att den studie som varit vägledande för Försäkringskassans beslut, kan ha feltolkats av Försäkringskassans medicinske rådgivare.
– Jag har läst hela studien, och kan inte hitta någonting om att det krävs lyft på 2,5 ton i 28 år. Vad man diskuterar i studien är en viss belastning på kotpelaren beräknad utifrån biomekanisk modell. Det är en studie där också författaren har vissa frågetecken till fynden, säger Bengt Järvholm.
LÄS MER: Detta är diskbråck
När Timmy får kännedom om Järvholms granskning av studien säger han:
– Det skrämmande att våra myndigheter, Försäkringskassan, förlitar sig på personer med så kallad specialistkunskap inom ett visst område, när en del av dessa personer bevisligen inte kan utläsa och förstå innebörden av en studie, säger han.
Timmys och Johnnys historia vittnar om ett viktigt problem med arbetsskadeförsäkringen. Nålsögat, för att beviljas ersättning för en belastningsskada, har blivit mindre och mindre. Trots att lagstiftningen i sig inte förändrats, har Försäkringskassans bedömning blivit hårdare. Detta syns i statistiken. Försäkringskassans egna siffror visar att antalet beviljade arbetsskadelivräntor har sjunkit från 7 300 år 2005, till 1 200 år 2016.
Staten sparar miljarder
Men var har pengarna, som skulle ha gått till de arbetsskadade, tagit vägen? Svaret är att de har frusit inne. 2005 kostade arbetsskadeförsäkringen 6,2 miljarder kronor. 2016 kostade försäkringen 3,1 miljarder. En halvering av utgifterna alltså.
Den här utvecklingen är mycket oroande, menar Claes Jansson, chef för LO-TCO Rättsskydds försäkringsenhet.
– Tillämpningen av dagens regelverk innebär att de flesta arbetsskadade är hänvisade till sjukförsäkringen. Men sjukförsäkringen är till stora delar tidsbegränsad. Den så kallade rehabiliteringskedjan innebär att ersättning som huvudregel inte utgår efter dag 180 (ett halvår).
”Det drabbar en hel familj”
Claes Janssons är kritisk mot hur arbetsskadeförsäkringen tillämpas i Sverige:
– Bristerna i arbetsskadeförsäkringen i kombination med rehabiliteringskedjan gör att vi inte längre kan anses uppfylla ILO:s konvention om ersättning vid arbetsskador.*
Timmy är hänvisad till sjukförsäkringen med snäva tidsgränser och ständiga omprövningar. Detta trots att han har så allvarliga neurologiska skador, att smärtan i rygg, ben och fot gör att han två år efter skadan fortfarande behöver psykologiskt stöd för att lära sig att leva med smärtan.
– Häromdagen frågade min dotter om jag kunde hoppa hopprep med henne men det är ju en omöjlighet. Det är det värsta. En sådan här skada drabbar inte bara mig. Det drabbar en hel familj.
Fotnot: Instans inom FN, (International Labour Organisation), som bevakar mänskliga rättigheter inom arbetslivet.
Staten sparar pengar på att färre får ersättning:
- 2005 kostade arbetsskadeförsäkringen 6,2 miljarder
- 2016 kostade arbetsskadeförsäkringen 3,1 miljarder
- Källa: www.regeringen.se
Samtidigt som antalet arbetsskador stiger…
Antal anmälda arbetsskador till Arbetsmiljöverket:
- År 2010 104 303
- År 2015 122 468
- Källa: Arbetsmiljöverket
Allt färre får beviljad arbetsskadeersättning från Försäkringskassan
- År 2005: 7 282 beviljade arbetsskador
- År 2016: 1 155 beviljade arbetsskador
- Källa: Försäkringskassan
Risk för diskbråck bland hantverkare:
Snickare 40% ökad risk jämfört med kontorsanställd inom bygg
Betongarbetare 55% ökad risk
Rörläggare 68% ökad risk
Golvläggare 89 % ökad risk
Kylmontörer 98 % ökad risk
Källa: Medicinsk fakultet Umeå Universitet, 2012
Vill du läsa fler artiklar om pension och försäkringar? Gå med i facebookgruppen