Säkerhetsregler på väg att ändras: "Det blir bara rörigare och leder till ökad risk"

Byggnadsarbetaren och Dagens Arbete granskar gemensamt nedmonteringen av Arbetsmiljöverket.

500 kilo. Väggformen svävar uppåt. Förankrad i kranens vajer ska elementet föras på plats på ett bygge i Göteborg.
Ett fel och lyftet är en livsfara. Därför omgärdas jobbet av regler. För kranen, för lyftredskapet, för att hantera riskerna och hålla folk borta. Plötsligt är detta regelverk en het fråga.
Arbetsmiljöverket utreder en ny regelstruktur som väckt oro både bland fack och arbetsgivare. Verket säger att man vill förnya, förenkla och anpassa sig till kommande EU-krav. Men facket och arbetsgivarna, de som ska genomföra det i praktiken, kritiserar brist på delaktighet och är rädda att förslaget blir dåligt.
– De hackar sönder dagens föreskrifter, så att det blir mer komplicerat att leta efter de regler man behöver. Man får leta på fler ställen. Jag ser ingen vinst med det alls. Det blir bara rörigare och luddigare och det i sig leder till en ökad risk på arbetsplatserna när arbetsgivare och byggnadsarbetare inte hittar, säger Byggnads regionala skyddsombud Tomas Kullberg.
Han sågar förslaget efter ett möte i slutet av september i Stockholm, där fack, arbetsgivare och åklagare fick ta del av grunderna i hur det är tänkt.

LÄS MER: Arbetsmiljöverket svarar på kritiken: ”Inga regler försvinner”

”Får inte bli svårare att hitta”

På bygget i Göteborg landar väggformen och förankras. Arbetet med det framtida husbygget fortsätter i en stor grop.
Där ska skyddsombudet Sune Davidsson tackla risker som fall och kvartsdamm, förutom de farliga lyften.
– Reglerna får absolut inte bli svårare att hitta eller mer svårtolkade. Det är en säkerhetsfråga, säger han.

Riskerna på ett bygge ändras ständigt. Tunga byggdelar lyfts, ska förankras och kräver skyddsombudet Sune Davidssons uppmärksamhet. Foto: Tomas Ohlsson.

Men vad handlar det om? Det som planeras är en stor förändring av regelsystemet och en kraftig minskning av dagens 72 föreskrifter. I dag finns 2 500 regler sorterade i föreskriftshäften med namn som ”Asbest”, ”Sprängning”, ”Byggnads- och anläggningsarbete”. Enligt hittills kända planer ska dagens regler i stället sorteras in i ett system med ett tiotal föreskrifter, där man överst har en ingång och allmänna regler om ansvar för arbetsgivare, byggherrar och projektörer. Därunder ska reglerna sorteras in under föreskrifter med allmänna teman som ”Arbetsmiljörisker”, ”Arbetsutrustning” och ”Medicinska kontroller”. Under risker, exempelvis, är det tänkt att såväl olika kemiska som fysiska risker ska ingå i olika kapiteldelar.

Många skadas i byggverksamhet

Vid fikabordet i Göteborg sitter Jörgen Frödelius, facklig förtroendeman med lång erfarenhet som skyddsombud.
– Det verkar mer svårhanterligt. Hur ska man hitta? Blir det svårare är det risk att man ger upp och att det händer olyckor och skador för att man inte hittar, säger han.
Som exempel tar han härdplastföreskriften som tagits bort och där reglerna spridits på flera andra föreskrifter. Det skapar osäkerhet när man måste leta på flera ställen, anser han.
I det nya systemet går man bort från särskilda häften med bransch- och specialföreskrifter. Det är negativt och minskar tydligheten, anser byggnadsarbetarna runt fikabordet. De är oroade eftersom byggbranschen är en av de mest utsatta och olyckorna ökar, förra året till cirka 3 600 olyckor med skador.

”Vi oroar oss för hur det ska bli. Vi är kritiska till att vi saknar verkligt inflytande när de ändrar bland reglerna”, säger Christina Järnstedt arbetsmiljöombudsman på LO. Foto: Margite Fransson

Kritik mot bristande inflytande

40 mil från Göteborg, i LO-borgen i Stockholm, är arbetsmiljöombudsmannen Christina Järnstedt förbannad och oroad å medlemmarnas vägnar. Förslaget till ny regelstruktur ska vara klart under hösten. I december 2016 var parterna kallade till ett möte med Arbetsmiljöverket och måste på kort tid ta ställning till grunderna i det regelförslag som nu fortsätter utredas. Christina Järnstedt lämnade till slut mötet i protest. Efteråt har en referensgrupp bildats med alla inblandade men Christina Järnstedt är fortsatt missnöjd.
– Normalt sett har vi alltid deltagit från början i allt regelarbete. Nu känns det som att Arbetsmiljöverket är tio år före oss. Samtidigt är det ute på golvet, hos våra medlemmar, som förändringarna ska drivas igenom, säger hon.
Svenskt Näringsliv och LO tycker ofta olika. Men här förenas de och ett stort antal andra parter i kritiken mot att de blivit involverade för sent och inte fått något verkligt inflytande. Svenskt Näringsliv har till exempel kommit med synpunkter på Arbetsmiljöverkets förslag men saknar återkoppling, berättar Bodil Mellblom, arbetsmiljöexpert på arbetsgivarorganisationen.

Foto: Ylva Bergman

Regeländring på arbetsplatser i Norge

I Norge har reglerna redan stuvats om, i likhet med de svenska planerna. 2013 blev 47 föreskrifter i ett slag till sex. Men det har inte gått problemfritt. Vi åker till grannlandet och byggarbetsplatsen Jordal Amfi, i Oslo. Läs Norgereportaget här.

Mindre ute på arbetsplatserna

För Christina Järnstedt på LO i Stockholm är planerna på en svensk regelförändring en fortsättning på försämringar av Arbetsmiljöverket som pågått under en längre tid.
– Arbetsmiljöverket är allt mindre ute på arbetsplatser, det är mer information än krav, säger hon.
Kritiken stöds av de regionala skyddsombuden i LO:s medlemsförbund, som varje år rapporterar om sitt samarbete med Arbetsmiljöverket. Många anser att det är svårt att få ut inspektörer till arbetsplatser, att inspektörerna som kommer ut ofta saknar branschkunskap och är otrygga i sin myndighetsroll.

Byggolyckorna ökar.
2014: 3 334
2015: 3 610
2016: 3 670
Hittills inrapporterade arbetsolyckor i byggbranschen med minst en dags sjukfrånvaro.
Källa: Arbetsmiljöverket

”Reagerar så sent”

Jörgen Elv är fackligt arbetsmiljöansvarig på NCC i Göteborg.
– Jag är förbannad över att de reagerar så sent. Vi la en 6:6a för att Arbetsmiljöverket skulle hindra ett livsfarligt jobb vid en väg. Det tog tre veckor innan de kom på inspektion och fem månader innan de fattade beslut. Folk hade ju kunnat dö för länge sedan, säger han.
Läs mer: ”Arbetare hade kunnat dö medan vi väntade”

Stora nedskärningar och omorganiseringar har gjorts på Arbetsmiljöverket från 2006, då borgerliga regeringen tillträdde. Då, liksom nu, har det också funnits en kritik mot att resurserna används fel, trots att mer resurser tillförts på senare år.
En granskning som Byggnadsarbetaren gjorde 2014 visade att flera allvarliga olyckor aldrig inspekterades ute på arbetsplatserna. Av de 679 allvarliga olyckor som anmälts på byggen året innan, gjordes inga inspektioner på plats i 40 procent av fallen. I ett fall fick en snickare flera ryggkotor krossade i en olycka. Granskningen ledde till att polisen återupptog sin förundersökning och Peab dömdes till företagsbot.

Läs hela granskningen om Arbetsmiljöverket:
Struntar i svåra arbetsolyckor
Tobias skadades för livet av balk
Inspektionschefen: Allt är en prioritering
Har slutat ringa Arbetsmiljöverket
Inspektörerna är mer och mer ute

”Tycker de blivit tandlösa”

En av kritikerna i reportaget var Christian Lönnström, då arbetsmiljöinspektör specialiserad inom bygg. Nu har han liksom många andra erfarna bygginspektörer lämnat verket för att gå till ett byggbolag.
Han vidhåller sin kritik mot att Arbetsmiljöverket prioriterar fel och ofta gör ytliga inspektioner, han tycker också att inriktningen mot fler allmäninspektörer i stället för specialister är fel.
– Jag tycker de har blivit tandlösa. Det finns folk som utreder olyckor, som inte har satt sin fot på en byggarbetsplats tidigare. Man kan inte detaljerna, förstår inte varför olyckorna sker, tittar bara på ett ytligt plan, på organisationen, säger han.
En utredning från Riksrevisionen förra året pekar på problem med allmäninspektörer och regeltolkning. Inspektörerna måste kunna regler inom många områden och de ansåg sig redan då ha svårt att få stöd i det arbetet.

Foto:Ylva Bergman


Förslaget utreds
• Preliminärt ska föreskrifterna med regler minskas från dagens 72 till runt ett tiotal. Dagens regler sorteras om.
• Systemet är uppdelat i flera led. Överst ska man ha generella ansvarsregler och därunder ordnas reglerna i ett antal föreskrifter under teman som bland annat arbetsmiljörisker, arbetsplatsens utformning, arbetsutrustning och medicinska kontroller.
• Inriktning bort från häftena med bransch- och specialföreskrifter. Reglerna i dagens föreskriftshäften, som till exempel bygg-och anläggning, asbest och ställningar fördelas i de nya föreskrifterna.
• Efter att reglerna sorterats om ska bland annat dubbelregleringar tas bort. Senare ska man granska själva reglerna.
• En rapport ska vara klar i november. Ändringar kan komma att ske.

Arbetsmiljöverket utveckling
2007: Arbetslivsinstitutet med forskning om arbetsmiljö läggs ner. Arbetsmiljöverket skärs ner. En tredjedel av personalen försvinner.
2013: Inspektionen organiseras om. Tio distrikt blir fem regioner med kontor på färre platser i landet. Antalet inspektörer har minskat till knappt 240 från 389 år 2006.
2014: Föreskrifterna halveras, från 140 till 80. Skyddsombud vid Arbetsmiljöverket anmäler sin egen arbetsgivare för bristande arbetsmiljö. Statskontoret kritiserar att tillsynen på arbetsplatserna har minskat och personal med kärnkompetens lämnar myndigheten.
2016: Arbetsmiljöverket har fått fler resurser de senaste åren. Riksrevisionen riktar ändå i en granskning kritik mot verket för bristande tillsyn. Arbetsmiljöverket kallar parterna till möte för att visa upp en ny modell för föreskrifter.

Inspektörerna
0,56 inspektörer per 10 000 arbetare hade Arbetsmiljöverket 2015.
Det är långt under FN-organet ILO:s rekommendation på 1,0.
2006 hade Arbetsmiljöverket 389 inspektörer, 2015 var de 227.
Förra året ökade siffran men den är ännu något osäker.