Kritik mot reparbete: "Prova allt annat först"

Reparbete är en relativt ny företeelse i Sverige, men har funnits en längre tid i andra europeiska länder som England, Frankrike och Spanien.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Användning av arbetsutrustning” står det att reparbete bland annat bara får tillåtas ”där det inte går eller är befogat att använda andra säkrare arbetsutrustningar”.
Arbetsmiljöverkets utgångspunkt är därför att man i första hand ska använda fasta fallskydd eller en bra teknisk anordning, eftersom det är säkrare arbetsmetoder. Fasta fallskydd kan exempelvis vara ställning eller takfotsskydd.
– Personlig skyddsutrustning ska alltid gå i sista hand, man ska ha provat allt annat innan man använder sele och lina, säger Jörgen
Conradsson, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket i Göteborg.

LÄS MER: Här är yrket som klättrar uppåt

”Fysiskt krävande”

I vissa typer av arbeten kan det dock vara befogat att använda reparbete, eftersom det inte går på något annat sätt, exempelvis vissa inspektionsjobb. Arbetsmiljöinspektör Jörgen Conradsson ser en fara i att beställaren väljer reparbete, eftersom det är det billigaste alternativet.
– Om det går att använda en sax- eller skylift på ett säkert sätt, så ska man göra det. Beställaren ska ha kompetensen att veta vilka regler som gäller.
Ulf Kvarnström, arbetsmiljöansvarig på Byggnads, tycker att de reparbeten som han har sett fungerar bra ur säkerhetssynpunkt, men han höjer ändå ett varningens finger.
– Det gäller att företagen har gjort riskbedömningar och utbildat personalen för reparbete, förklarar han.
Ulf Kvarnström ser också risker med reparbetet, exempelvis att det kan hända olyckor och att det sliter på kroppen.
– Det är också fysiskt krävande jobb, särskilt när man blir äldre och det är ingenting för den utslitna byggnadsarbetaren.