Trafikverket nobbar den säkraste sprängmetoden
Sprängarnas branschorganisation, BEF, kräver att Trafikverket begär säkrast möjliga tändmetod, i upphandlingen av sprängjobb till jätteprojektet Förbifart Stockholm. Men Trafikverket vägrar.
I byggbranschen är dolor, kvarblivet sprängämne, ett stort problem som orsakat svåra olyckor. Inför starten av Förbifart Stockholm, Sveriges största infrastrukturprojekt genom tiderna, begärde Bergsprängarentreprenörernas förening, BEF, att Trafikverket skulle ställa krav på att entreprenörerna som jobbar med sprängning använder elektroniska sprängkapslar för att starta tändningen.
Dessa anses säkrare eftersom man minskar risken med dolor och har en bättre kontroll över sprängningen. Kapslarna bygger på en ny metod utan pyroteknik, som är dyrare och används relativt sällan, även om den även ger en bättre teknisk kvalitet.
– Vi tycker det är viktigt att man har maximal säkerhet vid sprängningar och att det är också viktigt att en beställare som Trafikverket ställer krav på entreprenörerna, säger Jan Johansson, på BEF.
Men enligt Trafikverkets Bengt Niklasson, som arbetat med produktionsplanering av Förbifart Stockholm, ställs inga krav på elektroniska sprängkapslar.
– Nej. Det finns inga sådana krav.
Entreprenörerna får själva avgöra tändningen.
BEF bedömer att de elektroniska tändverktygen är säkrast. Varför kräver ni inte att de ska användas?
– Att de skulle ge mindre dolor har jag inte sett tillräckligt belägg för. Man löser inte ett arbetsmiljöproblem genom att skriva in att man måste använda elektroniska sprängkapslar. Sprängkapslar är bara en liten del i problematiken med dolor. Många andra faktorer styr också, allt från organisation till priser och bergets kvalité.
Är det en fråga om pengar vid upphandlingen?
– Nej, det är en marginell kostnad.
Men BEF:s Jan Johansson underkänner Trafikverkets svar och har sin bild klar.
– Det måste bero på okunskap och pengar. Det säger sig självt att ett elektroniskt system är säkrare än pyroteknik, säger han.
Det finns andra byggprojekt, som E6:an Väst, där Trafikverket gjort andra bedömningar och föreskrivit elektroniska sprängkapslar. Varför?
– Det kan bero på att de byggt vägar med mer överjordssprängningar, där man måste kunna styra sprängningarna mer. Det finns större skäl att använda elektroniska sprängkapslar ovan jord, eftersom tredje man påverkas mer. Vi har mer tunnelsprängningar, där är marginalerna större och risken för dolor mindre då man använder mer flytande sprängämnen, säger Bengt Niklasson.
Borde ställa högre krav
Jan Johansson håller inte med.
– Det är ingen skillnad om man spränger ovan jord eller i tunnlar, det finns risk för dolor på båda ställena. Det är obegripligt att man inte ställer hårdare krav, när de vet vilka problem som finns, säger han.
Han tycker att Trafikverket inför kommande upphandlingar måste bli bättre på att ansvara för säkerheten.
Läs mer om dolor, risker och olyckor på Byggnadsarbetarens hemsida måndag morgon, samt i kommande tidning.
Dolor:
Dolor är odetonerat sprängämne som blivit kvar efter tidigare sprängjobb. Det innebär en risk för olyckor vid fortsatt hantering, som:
*vid borrning i gamla sprängbottnar.
*då grävmaskinister hanterar schaktmassor.
*då schaktmassor hanteras vid krossning.
Förbifart Stockholm:
Förbifart Stockholm är en 21 kilometer lång sträcka, där 18 kilometer går genom tunnel. Sprängjobben kommer att pågå i ett tiotal år och har påbörjats i år.
