Dags att rösta om upphandlingslag

Under 2014 antog EU tre nya direktiv om offentlig upphandling. Direktiven, som framhölls som en stor seger för Europaparlamentets socialdemokratiska och socialistiska partier, innebär att medlemsländerna måste ta större sociala hänsyn vid offentliga upphandlingar. Enligt direktiven ska upphandlande myndigheter försäkra sig om att utförarna ”lever upp till tillämpliga åtaganden vad gäller miljömässig, social och arbetsmarknadsmässig lagstiftning så som den definieras av EU-rätten, nationell lagstiftning eller kollektivavtal”.
Det är dessa direktiv som nu ska införlivas i svensk rätt genom regeringens förslag till ny upphandlingslag.

Så ser det ut i dag

Det offentliga köper varje år in varor och tjänster till ett värde för mer än 600 miljarder skattekronor. En vanlig missuppfattning är att kommuner och landsting är skyldiga att alltid välja det lägsta budet men lagen om offentlig upphandling ger redan i dag beställarna möjlighet att ta sociala och andra hänsyn.
Konkurrensverket har till exempel prövat och godkänt den så kallade Vita jobb-modellen som tillämpas i bland annat Malmö, där krav på just kollektivavtal ställts vid offentlig upphandling.
I dag säger lagen att en ”upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt skall fullgöras”. Skillnaden med den nya lagen är att det skulle bli obligatoriskt att ställa dessa krav.
Lagförslaget innebär också att den huvudentreprenör som vinner en offentlig upphandling blir skyldig att se till att samtliga underentreprenörer också följer de arbetsrättsliga krav som ställts i upphandlingsunderlaget.

Stridsfrågor

Fackföreningsrörelsen, inklusive Byggnads, ville att regeringen skulle lagstifta om att kollektivavtal ska gälla vid offentlig upphandling. Men regeringen har istället landat i formuleringen ”kollektivavtalsliknande villkor”. I lagförslaget heter det nu att dessa villkor ”ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen.”
Bakgrunden är EU:s likabehandlingsprincip, som innebär att Sverige vid en offentlig upphandling där utländska företag vill vara med och lägga anbud inte får ställa olika krav på de svenska och de utländska företagen. De krav som får ställas på utländska företag regleras i utstationeringsdirektivets så kallade ”hårda kärna” och omfattar bland annat minimilöner, arbetstid och semester. Det är också av denna anledning som de tidigare förslagen om försäkringar och pensionsavsättningar lyfts ut ur lagförslaget.
Byggnads har sagt att förbundet kommer att fortsätta arbeta för att krav på kollektivavtal skrivs in i lagen. På Byggnadsarbetarens fråga om ett sådant krav är förenligt med EU:S regler har förbundsordföranden Johan Lindholm tidigare svarat:
‒ Jag tror att det handlar mer om vilja. Arbetsgivare, näringsliv, arbetarrörelse och politiker skulle kunna göra gemensam sak av det här, faktiskt sätta ner foten.
Om det inte är rimligt att anta att utländska företag vill lägga anbud är den upphandlande myndigheten fri att ställa krav på kollektivavtal.

Läs mer:
Johan Lindholm: ”Kollektivavtal ska gälla fullt ut”
Regeringens lagförslag (Del 1 av 4)

Missgynnas svenska företag?

Svenskt Näringsliv, Sveriges Byggindustrier och de borgerliga partierna har alla hävdat att lagförslaget riskerar att missgynna svenska företag.
”Svenska företag skulle missgynnas jämfört med utländska företag. Företag med utstationerad arbetskraft behöver nämligen bara leva upp till de lägre krav som omfattas av utstationeringslagen. Den rödgröna regeringens förslag gynnar alltså utländska företag på bekostnad av svenska”, skrev exempelvis Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson tillsammans med finansutskottets ledamot Maria Malmer Stenergard i en debattartikel i Dagens industri tidigare i år.
Men lagförslaget säger att en offentlig upphandling inte får ”utformas i syfte att begränsa konkurrensen så att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas på ett otillbörligt sätt”.
På finansdepartementets enhet för offentlig upphandling säger kanslirådet Mats Rundström att lagförslaget snarare skulle förbättra svenska företags konkurrenssituation. Detta eftersom golvet höjs när lönedumpande aktörer stängs ute.
‒ Med den här regleringen kan man undvika att få in företag med för låga löner, företag som inte ens ger sina anställda den hårda kärnan.

Vad kommer hända i morgon?

Sedan Sverigedemokraterna bytt fot i frågan saknas riksdagsmajoritet för att driva igenom lagförslaget. Eftersom Sverige är skyldigt att implementera de EU-direktiv som låg till grund för lagförslaget innebär det att regeringen kommer att tvingas backa ett steg, tänka om och presentera ett nytt förslag.
Samtidigt riskerar Sverige att bötfällas av EU-kommissionen eftersom direktiven skulle ha varit implementerade redan i april i år.