Ett livsfarligt jobbuppdrag

Maskinens grova sågklinga träffade halsen bara någon millimeter från stora halspulsådern. Blodet forsade ut. Peter Kristiansson trodde att hans sista stund var kommen. Men en arbetskamrat hjälpte till att stoppa blodflödet och det var bara några minuters bilväg till sjukhuset. 
Det räddade troligen hans liv.
Men Peter är inte ensam. Detta var bara en 
i raden av svåra olyckor med motorkapar.

”Det känns bra om min olycka får andra att akta sig. Man vill inte det ska hända igen. Något måste göras åt maskinerna”, säger Peter Kristiansson, som vid olyckan körde en Husqvarnamaskin.

Läs också Kräver körkort för motorkapar: ”Rädd någon ska såga sig och dö”

Flera livshotande arbetsolyckor

De senaste tre åren har fyra livshotande olyckor uppmärksammats efter att kapar fastnat, slagit tillbaka och skurit arbetare i ansiktet och halsen med svåra skador som följd.
Fler artiklar i granskningen:
Lista: De allvarliga olyckorna med motorkapar
Inget förbud mot motorkaparna
Tillverkarna satsar på utbildning

Händelserna fick Byggnads ombudsman Ulf Kvarnström att tidigare i år gå ut och rekommendera byggnadsarbetarna att inte använda maskinerna alls tills de blir säkrare eller kan användas på ett betryggande sätt.
– Vi kan inte riskera att byggnadsarbetare skadas och i värsta fall dör, säger han.

Ofrivilliga kast bakom olyckor

246 olyckor med kapmaskiner anmäldes 2011–2015 på hela arbetsmarknaden, visar statistik från Arbetsmiljöverket. 97 av dem hände inom byggverksamheten. Att just kastolyckor är relativt vanliga visade en studie som verket gjorde om handhållna maskiner. En fjärdedel av olyckorna var orsakade av ofrivilliga kast, visade en genomgång av ett fyrtiotal allvarliga olyckor från 2012–2013.

Anläggningsarbetaren Peter Kristiansson var inte det minsta orolig den där vårdagen, den 24 maj i år. Det var en vanlig tisdag, 27 grader varmt och han skulle göra ett rutinjobb. Kapa kantsten i granit vid vägarbeten i Lund. Han och Ingemar Eliasson turades om att kapa respektive lägga sten, eftersom motorkapen är tung. Peter drog igång maskinen och började jobba men plötsligt fastnade klingan.
Arbetskamraten Ingemar Eliasson hörde att motorn rusade.
– Därefter gick det så jäkla fort. Maskinen bara studsade upp, den måste ha vänt sig i luften och det nästa jag minns är att jag stod och höll mig om halsen, berättar Peter.

Läs också Fick kast på motorsåg – snittade läpparna

Arbetskamraten räddade

Blodet forsade ut. Han trodde att klingan träffat stora kroppspulsådern. Arbetskamraten kom springande med sin tröja som han tryckte mot blodflödet. Peter lade sig ner och tänkte att nu slocknar jag.
Sågklingan hade gått igenom muskler och kärl och gjorde ett hål i luftstrupen.
Men hur kunde det hända? Det vet varken Peter eller hans arbetskamrat. Ingemar stod med ryggen mot, men reagerade över ljudet och vände sig om. Han såg då Peter stå och hålla sig om halsen.

Stark kraft gör att maskinerna slår upp

Det man vet är dock att vid flera av olyckorna har klingan fastnat i materialet, motorn har fortsatt gå och det har skapat en kraft som gjort att maskinen studsat upp och vänt så att klingan varit helt fri och skurit byggnadsarbetarna. Kraften är stor. Motorkapar används för att kapa sten och betong. De väger ofta mer än tio kilo och kan ha en styrka av 4–5 hästkrafter.
– Det var som att kraften ville ut från maskinen när den fastnat. Det gick så fort, säger Peter.
Han är en erfaren anläggningsarbetare med 18 år i yrket. Han har respekt för maskinen och är försiktig. Vid tidigare tillfällen har han varit med om att klingan fastnat i betong, men då har den lossnat av sig själv.
Peter tror inte att någon utbildning skulle hjälpt honom.
– Inte för min egen del. Jag har så mycket erfarenhet att jag själv kunde hållit kurs. Men för dem som är ovana är utbildning viktigt.

De flesta motorkapar har samma konstruktion och de kapar som orsakat olyckorna har varit av olika fabrikat. För byggnadsarbetarna och deras arbetsgivare är motorkaparna ett dilemma. Ingen vill skada sig, men samtidigt vill de kunna utföra sitt arbete.
–  Jag tror inte man kan sluta använda den här maskinen för vi måste kapa i de här materialen och det finns inga andra maskiner som är bättre. Därför måste man förbättra maskinerna. Antingen genom att klingan stannar av sig själv när man kör fast, eller genom att det finns ett skydd mot klingan. Maskinerna är så farliga att det bara är en tidsfråga innan någon dör, säger han.

Ska minska riskerna

Då det gäller situationen på arbetsplatserna är arbetsgivarna ansvariga för att ingen byggnadsarbetare ska skadas. Varje arbetstagare ska ha rätt information, instruktioner och skydd.
Peter Kristiansson är anställd på Veidekke. Enligt företagets arbetsmiljöansvarige i regionen, Franco Montebovi, har olyckan lett till flera åtgärder: Information om riskerna har gått ut i hela företaget. Man försöker också begränsa användningen av maskinerna och se till att de används på ett säkrare sätt.
– Vi ska köra en utbildning på arbetsplatserna som är framtagen efter olyckan men vi måste också jobba branschgemensamt och tillsammans med tillverkare för att hitta lösningar och minska riskerna. Ett sådant arbete inleds nu, efter initiativ av vårt huvudskyddsombud, säger Franco Montebovi.

Oro för att köra maskin igen

För Peter Kristiansson är det nästan vardag igen. Bara ärret på halsen och ett känselbortfall runt såret vittnar om olyckan . Han tror att han klarade sig tack vare sin arbetskamrat och närheten till sjukhuset i Lund. Efter sjukskrivning och semester jobbar han i Västhamnen i Helsingborg, men ännu utan några arbetsuppgifter med motorkap.
– Jag är glad att jag sluppit det. Jag är lite orolig för hur det kommer att kännas att starta maskinen igen.

Motorkap
– Används för att kapa sten och betong.
– Har en vikt på cirka 8–14 kilo och en kraft på 2–6 kW.
– Ägs eller hyrs av byggbolagen som använder dem.