Lön pressas nedåt i Finland

Nere i den stora gropen schaktar grävskoporna upp jord och grus och uppe i luften roterar de många lyft- och mobilkranarna för fullt med sina laster.
Var fjärde minut kommer dessutom Metron, det röda tunnelbanetåget, farande i hög hastighet. Sprängningarna i berget kan bara utföras under den tid när tågen inte kommer, vilket gör att tidtabellen måste stämma exakt.

”Jobb i sju år till”

Säkerheten är viktigt när den gamla fiskehamnen i Helsingfors håller på att omvandlas till shoppingcenter, bostäder och kontor och byggnadsarbetaren Aleksi Auer övervakar det stora byggprojektet på heltid som skyddsombud. I maj förra året fick han arbete på SRV, som är ett av Finlands största byggföretag. Han är nöjd att projektet kommer att vara tills 2023.
–  Jag kommer att ha jobb i sju år till, säger han nöjt.
Aleksi Auer är en av de många finländare som fått känna på arbetslösheten. Tidigare arbetade han på Skanska, men blev uppsagd och var arbetslös under nio månader. Bland medlemmarna i finska byggfackets a-kassa är arbetslösheten nu uppe i 23 procent. Det är höga siffror jämfört med den svenska byggarbetslösheten på 7 procent.

Hotade med tvångslagar

Finland drabbades som många andra europeiska länder av finanskrisen 2008. Men efter hand som konjunkturen har blivit bättre i Sverige har utvecklingen gått åt andra hållet i grannlandet. BNP har sjunkit flera år i rad, skuldsättningen har ökat och arbetslösheten ligger på över 9 procent.

Läs mer: Ekonom: Det kommer bli spänningar

Läget var så allvarligt att den finska mitten-höger-regeringen hotade med tvångslagar under våren 2015 för att öka landets konkurrenskraft. Men tvångslagarna ledde till protester och demonstrationer och i början av mars gjorde fackförbund och arbetsgivare en överenskommelse. Uppgörelsen, Samhällsfördraget, innebär i stora drag att löntagarna måste arbeta tre arbetsdagar utan betalning och fackförbunden åtar sig inte att kräva några löneökningar nästa år.

”För arbetarna räknas varje timme”

Det finska byggfacket Rakennusliitto valde tillsammans med ytterligare tre LO-förbund att inte ställa sig bakom uppgörelsen. Inne på Rakennusliittos kontor i centrala Helsingfors förklarar fackets ordförande Matti Harjuniemi varför.
– För arbetarna räknas varje timme. Vi kan inte gå till arbetsplatsen och säga att ni får arbeta utan att få betalt. Orsakerna till våra förluster i vår export är inte lönenivån och ekonomin blir inte bättre med lönesänkningar, säger han.
På byggarbetsplatsen Redi pågår flera arbeten samtidigt och skyddsombudet Aleksi Auer har fullt upp att kryssa mellan de olika arbetsplatserna för att ha koll på säkerheten. Han tycker att facket har fattat ett bra beslut.

”Skära ner på lönerna”

– Vi måste öka köpkraften och starta nya projekt som kan stimulera ekonomin. Om lönerna hålls uppe, så kommer människor att spendera mer pengar och öka sin konsumtion. Men överenskommelsen kommer att göra att pengarna flyttas från arbetare till arbetsgivare, säger han.
Han får stöd av snickaren Ilari Pyykönen som är bekymrad över att en del av inbetalningarna av arbetslöshets- och pensionsavgifter skiftas från arbetsgivare till arbetstagare. Denna del av överenskommelsen gäller alla löntagare, även medlemmar i byggfacket, eftersom finansieringen av avgifterna gäller alla.
– Överenskommelsen handlar i princip om att skära ner på lönerna. Inom bygg är lönerna redan låga och det finns inget att ta av, tycker han.

Snickaren Ilari Pyykönen är bemanningsanställd och tjänar ungefär 150 kronor i timmen. Han tycker att lönerna redan är låga.

Stora skillnader i landet

Ilari Pyykönen är anställd av bemanningsföretaget Sol Henkilostopalvelu, men uthyrd till SRV och tjänar ungefär 150 kronor i timmen. Medelinkomsten för finska byggnadsarbetare är 180 kronor i timmen (cirka 30 000 kronor i månaden).
Det är inte tyst en sekund. Det tjuter och piper från grävmaskinerna. Uppe i luften dundrar det röda Metrotåget förbi, samtidigt som det entoniga, skärande ljudet från grävmaskinen, som hackar sönder stenar, överröstar alla andra ljud.
Byggarbetsplatsen är en av Helsingfors största, men på andra håll i landet är det betydligt tystare. Skillnaderna är stora i landet och högst arbetslöshet finns i de norra och nordöstra delarna av landet, där arbetslösheten i februari är över 30 procent.

Jobben finns i södra delen

– De delarna av Finland dör. Jag ser varje dag människor som kommer hit för att söka jobb och det är höga hyror i Helsingfors, säger Ilari Pyykönen.
Jobben finns i städerna i södra delen av Finland och lägst byggarbetslöshet är det i Helsingfors-området, kring Tammerfors och Åbo. Inflyttningen till städerna pågår för fullt, men trots det väljer byggnadsarbetare att stanna kvar på mindre orter. Enligt byggfackets ordförande Matti Harjuniemi finns det flera orsaker; de många byggnadsarbetarna från Estland och Polen som konkurrerar med låga löner och de höga huspriserna i Helsingforsområdet.

”De kan inte sälja sina hus”

– De kan inte sälja sina hus och flytta till Helsingfors, där det kostar dubbelt så mycket, förklarar han.
Trots den höga arbetslösheten är byggbranschen en av de sektorer som just nu är ljuspunkterna i det dystra ekonomiska läget. Framöver behöver det framför allt byggas många, nya bostäder. Snickaren Ilari Pyykönen tycker att arbetsmarknaden ser bättre ut än för ett år sedan.
– Nu är det flera projekt som pågår i Helsingfors och det är ganska lätt att hitta jobb.

Byggarbetslösheten i olika områden i Finland:
Nylands område (inkl Helsingfors) 14,6
Mellersta Finland 25,2
Tavastland 20,6
Östra Finland 28,5
Österbotten (b la Vasa) 22,9
Kymmene 26,8
Satakunda 23,5
Åbo område 18,5
Kajanaland 37,4 
Lappland 32,7 
Uleåborg-Haparanda 25,2
Lägst arbetslöshet är det i Helsingforsområdet, kring Tammerfors och Åbo. Högst arbetslöshet är det norra och nordöstra delarna av Finland. Arbetslösheten avser medlemmar i byggfacket Rakennusliitos a-kassa.