Kylmontör: "Det är kaos"

– Det är kaos, vi måste hitta en lösning, säger Robert Ekström.
Han är en av cirka 1 000 kylmontörer av totalt 14 000 som omfattas av det nya teknikinstallationsavtalet vvs & kyl. Avtalet kom till efter en sammanslagning 2013 av de tidigare vvs-avtalet och kylavtalet.

”Beredskapen värd att strejka för”

– Jag har ringt och lyssnat lite med kollegor, säger Robert Ekström.
Han berättar om vanliga synpunkter, om att månadslönen måste upp till samma nivå som för ”vanliga” vvs-montörer, om att ersättningen under beredskapen anses som en ”spottstyver”, om övertidsersättningen.
Men det han pratar mest om är beredskapen i sig. Om hur den påverkar livet och om hur yrket för kyltekniker, som blivit alltmer serviceinriktat, har förändrats.
– Hemma frågar de ofta: ”När kommer du hem ikväll?”. Och svaret blir ju att det vet jag ju inte.
Robert Ekström tycker att frågan som rör just beredskapen är så viktigt att den är värd att strejka för.

Läs mer:
Fack och arbetsgivare om frivilligheten
Följ Byggnadsarbetarens hela avtalsbevakning här

Besvärligt med tvingande beredskap

Före 2012 var beredskapen tvingande. Arbetsgivarna bestämde när de anställda skulle ha beredskap.
– Det kom ut en lista som alla skulle följa, säger Robert Ekström.
Han minns den tiden som besvärlig. Som nybliven pappa var beredskapsveckorna svåra. När barnen blev större var det krångligt att till exempel lämna eller hämta på förskolan.
– Det är vissa stunder i livet då man önskar att det skulle gå att slippa beredskapen. Jag hade det ändå bra som hade en sambo som tog stort ansvar.

Förvirring om vad som gäller

2012 kom det efter medling in en nyhet i avtalet:
”Då fara i dröjsmål föreligger har arbetsgivaren, dock högst en gång under loppet av fem veckor per arbetstagare, rätt att påfordra beredskapstjänst”.
Det kom även in en text om att ”arbetsgivaren och arbetstagaren kan träffa överenskommelse om beredskapstjänst”. Efter detta har det uppstått en hel del förvirring ute på arbetsplatserna.
– Vissa tror att beredskapen är frivillig och andra att den inte är det, säger Robert Ekström.

Erbjuder tillgänglighet dygnet runt

Sedan skrivningen fördes in i avtalet har det varit en del konflikter mellan facket och arbetsgivarna kring graden av frivillighet. Ett fall har gått så långt att det ska upp i Arbetsdomstolen för avgörande den 18 februari, mitt under brinnande avtalsrörelse. Domen väntas senare i vår, efter avtalsförhandlingarna. Något facket ser som ett problem.
– Väntan på domen kan spoliera allting. Vi får se vad som händer, säger Anders Larsson, ombudsman på Byggnads med ansvar för kylmontörer.

Det finns enligt facket flera orsaker till varför dagens beredskap inte fungerar. En är nya modernare tider. Det handlar om större delat ansvar inom familjen, om att folk skiljer sig och blir ensamstående med barn varannan vecka.
– Lägg då till beredskapen så har du ett jäkla problem, säger Anders Larsson.
En annan förändring är att kylföretagen nu erbjuder avtal till kunder där de säger att de finns tillgängliga tjugofyra timmar om dygnet.
– För företagen är det en affärsidé att erbjuda beredskap dygnet runt då de tjänar mycket pengar på det, säger Robert Ekström.

Sömnen hinns inte med

Själv bor han i Katrineholm och täcker ett område från norra Småland, hela Östergötland, södra Sörmland och delar av Örebro län de veckor han har beredskap. Något som ställer till det rejält när det gäller den avtalade dygnsvilan. Normalt ska det vara elva timmar sammanhängande vila men vid beredskap är den bara sju timmar sammanhängande och tretton per dygn. För en kyltekniker som då kommer hem vid fyra efter jobbet och sedan får larm vid elva på kvällen så är kravet på dygnsvila uppfylld.
– Om jag rycker ut vid elva på kvällen försvinner många timmar av sömnen. Sedan ska jag vara på jobbet vid sju igen. Man är ju ett vrak dagen efter. Visst kan jag ringa in och säga att jag måste sova, men då får jag ju inget betalt för de timmarna, säger Robert Ekström.

Beredskap som skiftarbete

Om Robert Ekström själv fick bestämma så skulle de som går beredskap inte jobba på dagen. Att beredskapen blev som ett skiftarbete.
– Det vore det bästa. Att beredskapen räknades som arbetstid.
En sådan lösning säger Anita Hagelin, biträdande förhandlingschef på Installatörsföretagen, bestämt nej till av två skäl.
– För det första har företagen inte tillräckligt med utbildad personal för att klara en sådan lösning. För det andra blir det alldeles för kostsamt och det är inget kunderna är villiga att betala för.

Vill ha yrkeskategori med lägre löner

Anita Hagelin menar tvärtom att det krävs fler anställningar med lägre lön för att öka lönsamheten för kylföretagen.
– Det råder stor brist på kyltekniker, samtidigt finns det mängder med arbete att utföra. Vi ser därför ett behov att etablera en ny yrkeskategori för enklare arbeten där ingen erfarenhet behövs. Vi ska inte sänka några löner. Men för den nya yrkeskategorin skulle det i så fall handla om ingångslöner som naturligtvis inte motsvarar yrkesarbetarnas månadslöner. Målgruppen är de som i dag är arbetslösa och nyanlända.
Utan tvekan – parterna står långt ifrån varandra. Frågan är om de ens kommer kunna lösa beredskapsfrågan under avtalsförhandlingarna. Speciellt med tanke på att domen från AD kommer långt senare.
– De måste lösa frågan nu. Vi kan inte fortsätta som det är i dag, säger Robert Ekström.
Avtalskraven utväxlas den23 februari, det nu gällande avtalet löper ut den 31 mars.

Parternas hjärtefrågor

BYGGNADS

• Beredskapen
• Lyfta månadslönen
• Reda ut när arbetstiden börjar
• Övertidsersättning

VVS FÖRETAGEN

• Ny yrkeskategori i avtalet för enklare arbeten
• Öka medlemsföretagens konkurrenskraft
• Årsarbetstid för att klara arbetstoppar
• Göra kollektivavtalet attraktivare för alla bolag på marknade