Vardagsjobben som skadar mest

Lyft är den enskilt viktigaste orsaken till arbetssjukdomar. Det står klart efter att Byggnadsarbetaren granskat Arbetsmiljöverkets skadestatistik. Vi granskade anmälda arbetssjukdomar mellan åren 2011–2015 i sju stora yrkesgrupper i byggbranschen: vvs, plåt, mur, trä, maskin, golv och betong.

LÄS MER: ”Ett tag fick jag morfin”

I dessa yrkesgrupper, hade totalt 2 191 byggnadsarbetare anmält att de fått en sjukdom som orsakats av jobbet. Bland träarbetare, murare och bland vvs:are, var lyft det allra skadligaste momentet enligt anmälningarna. Det handlade om flera olika slags skaderisker: till exempel extremt tunga lyft, lyft med vriden rygg, lyft i trånga utrymmen eller upprepade monotona lyft.

Anders Svärd, bygginspektör på Arbetsmiljöverket, pekar ut några av fallgroparna som ligger bakom statistiken: fönsterlyft som blir allt tyngre, skivmaterial som blir tyngre (de har ökat i storlek på höjden), osb-skivor som fortfarande är 120 cm breda. Lyftredskap som inte finns på plats när de behövs. Fasadstenar som tenderar att bli större och tyngre. Toalettstolar som bärs flera våningar upp i fastigheter utan hiss.
– Vi anser att den stora boven är att bas-p, projektledaren och byggherren, inte tänker på att de material de väljer, får oerhört stora konsekvenser för byggnadsarbetarna.

LÄS MER: ”Jag kan inte köra bil, inte ta folk i hand”

Arbetsmiljöverket gör just nu en storsatsning på att få arbetsgivare i byggbranschen att börja tänka mer på ergonomin för sina anställda. Målet är att få arbetsledare att planera lyften i ett tidigt skede i byggprocessen, att arbetsgivaren ska tillhandahålla lyfthjälpmedel, att arbetsgivaren ska se till att de används, att bygget ska hållas rent, så att lyftredskap lätt kan transporteras runt. I tre år löper projektet, där ett av målen är att få ner belastningsskadornai branschen.
– Vi ställer många frågor kring ergonomin när vi är ute: ”om era anställda lyfter mycket av detta material riskerar era anställda att skadas. Vad planerar ni för åtgärd?” Arbetsgivare måste börja jobba mer systematiskt med ergonomin.

När det gäller betongarbetare och plåtslagare lurar andra faror i arbetsmiljön än lyft, visar granskningen. I denna yrkesgrupp är det vibrationer som orsakar flest anmälningar.
– Fler och fler får vibrationsskador. Vi vet inte vad det beror på, men en orsak kan vara att väldigt många behåller sina gamla maskiner. Detta är problematiskt eftersom dämpningen i maskinerna utmattas, säger Anders Svärd.

LÄS MER: Svårt få ersättning för lyftskador

Han menar också att en del byggen organiserar arbetet så, att en del personer får stå och borra hela dagarna, det finns ingen arbetsrotation, vissa personer får göra grovjobbet.
– Trots att det finns robotar som kan utföra mycket av detta tunga jobb. Allt fler rivföretag investerar i robotar. Detta skulle behövas även i andra företag, till exempel vid badrumsrenoveringar och vid bilning av badrumsgolv.

LÄS MER: ”Jag kunde knappt vända mig i sängen”

När det gäller golvläggarna är ”knästående arbete” den enskilt största orsaken till belastningsskador visar granskningen. Knäståendet leder till olika skador hos olika individer, till exempel drabbas knän, rygg, axlar, armbågar och handleder. När det gäller maskinförarna är bullret den värsta plågan. Buller leder till flest anmälningar och orsakar hörselskador och i värsta fall allvarlig tinnitus.

Så gjorde vi

• Vi granskade statistik från Arbetsmiljöverket över anmälda arbetssjukdomar från 2011–2015. Yrken: trä, betong, mur, vvs, maskin, plåt och golv.
• Arbetssjukdom definieras som arbetsskador som ej orsakats av olyckor.
• Den som anmäler arbetssjukdom anger vilket arbetsmiljöproblem som orsakat skadorna och Arbetsmiljöverket har 57 olika kategorier att välja bland.
• Vi räknade samman exponeringsfaktorer för att få fram värsta arbetsmiljöboven.
• Lyft var den värsta exponeringsfaktorn för römokare, snickare och murare.
• Knästående arbete var värst för golvläggare.
• Vibrationer var värst för plåtslagare och betongarbetare.
• Buller var värst för maskinförare.