"Sades upp efter att ha krävt kollektivavtal"
-Det blev jag inte, svarar en av företaget Active Inredning & Montages före detta anställda på frågan om han blev förvånad då han förra året blev uppsagd efter närmare två års anställning.
Han är den förste att ta plats i vittnesbåset under Arbetsdomstolens förhandlingar om uppsägningarna av honom och tre av hans tidigare kolleger. Byggnadsarbetaren är på plats i rättssalen.
När mannen ska förklara varför uppsägningen inte förvånade honom hänvisar han till företagets reaktion på att de anställda tagit kontakt med facket gällande kollektivavtal. Han ville själv gärna ha ett avtal med tanke på att det ger trygghet, säger han inför rätten.
Företaget arbetade vid den här tiden uteslutande med att montera kök åt Ikeakunder, via ett samarbete med Ikea. Mannen som vittnar säger att signalerna inför 2014 var att det såg bra ut med arbete.
”Tvingas lägga ner med avtal”
Innan det första vittnesmålet har de båda parternas ombud hållit sakframställningar. Först ut var Susanna Kjällström som företräder Byggnads. Även hon betonar att företagsledningen, i slutet av 2013, ska ha beskrivit ett ljust läge inför 2014 och pratat bland annat om nya tjänstebilar. Men då de anställda kontaktade facket i början av året ska attityden från företaget ha hårdnat. Bland annat ska den ena ägaren, enligt Susanna Kjällströms framställan, ha sagt på ett möte att företaget skulle tvingas lägga ner i och med ett kollektivavtal.
– Han krävde vid det här mötet att få veta vem som kontaktat förbundet, hävdar Susanna Kjällström.
Ett par anställda ska då ha backat från avtalskravet. Enligt Byggnads utsatte företaget sedan de som fortfarande ville ha avtal för kontroller och ifrågasättande utöver det vanliga, gällande bland annat närvaro.
Företaget skrev aldrig på något avtal. I juni sa de i stället upp de anställda. Enligt Byggnads hänger detta samman med kraven på kollektivavtal.
Några anställda, som inte är med i tvisten, övergick till att arbeta för bolaget som egenföretagare.
”Ekonomi låg till grund”
Företagets ombud Patrik Westerlund presenterar en helt annan version av vad som hänt i sin sakframställning.
Han säger att företaget hade problem med att de inte fick tillräckligt med uppdrag från Ikea. Efter oenighet om ersättningen efter att Ikea bytt kökssystem menar Patrik Westerlund att företaget klargjorde i februari 2014 att deras avtal med Ikea inte längre gällde.
När Byggnads kontaktade bolaget visste man därför inte om man hade jobb framöver. Patrik Westerlund menar att detta, inte diskussionen om kollektivavtal, låg bakom uppsägningarna.
– När man fattar beslutet om att man ska sluta med anställda grundar det sig i att man inte har avtal med Ikea. Det är de ekonomiska incitamenten som ligger till grund för bolagets beslut, säger han.
Krävs på miljonbelopp
Vidare säger Patrik Westerlund att det är fel att företagets ägare ska ha uppgett att det skulle kosta en miljon att teckna kollektivavtal, att man då skulle få lägga ner.
Patrik Westerlund förnekar anklagelse efter anklagelse; företaget har inte krävt svar på vem som kontaktat facket, närvarokontrollen som Susanna Kjällström tog upp har aldrig skett, en kontroll av körjournaler gällde samtliga anställda och inte särskilt de som ville ha kollektivavtal.
Huvudförhandlingen fortsätter under tisdagseftermiddagen och onsdagen. Byggnads och medlemmarna kräver företaget på 350 000 kronor vardera i skadestånd till de fyra uppsagda männen, för föreningsrättskränkning och för brott mot lagen om anställningsskydd. Dessutom krävs företaget på ersättning för förlorade inkomster i och med uppsägningarna, samt skadestånd till Byggnads på 200 000 kronor.
LÄS MER
2014-10-21: Anställda ville ha avtal – blev uppsagda
2014-10-21: Ikea: ”Inget vi är involverade i”