Snickarnas lön halkar efter

Bostadsbygget i Västerås är i slutspurten. Lagbasen Tomas Salberg på byggbolaget HBM Construction plockar upp en lapp med några handskrivna punkter ur fickan. Han har tillsammans med kamraterna i laget funderat över följande: sedan 1995 har snittlönen på ackord för snickarna ökat mindre jämfört med bland annat rörmokare och golvläggare.
Snickarnas lön steg fram till 2015 med 98 procent. För rörmokarna var uppgången 130 procent. Det har bildats ett lönegap där snickarna i snitt nu har 82 procent av en rörmokarlön.

”Arbetsgivarna motarbetar systemet”

Vvs-montörernas löner har tryckts upp av uppdaterade prislistor, att de ofta arbetar i små gäng som kan mosa på och att det under lång tid varit brist på arbetskraft.
Men vad är det som hållit tillbaka snickarnas lön?
Tillbaka till den handskrivna lappen.
”De tre stora byggbolagen” är en av punkterna. Snickarlaget tror att den mångåriga infekterade stämningen mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier med NCC, Skanska och Peab i spetsen dämpat löneutvecklingen.
Konflikten handlar om makten över lönebildningen och därmed vilket lönesystem som ska regera. De tycker att arbetsgivarna motarbetar lönesystemet. Hela situationen tror laget leder till en lönepress.

”Skulle hållit oss till rakt ackord”

Bygglaget är även självkritiskt och anser att byggnadsarbetarna varit med och skapat detta läge.
– Vi har själva ett ansvar och vi har nästan fått en förhandlingslön i stället för en ackordslön, säger Tomas Salberg.
Bygglaget verkar tycka att det är dags för en nystart när det gäller prestationslönen och att det måste finnas en tydligare koppling mellan arbetsinsats och förtjänst.
– Det började spåra ut kring 1990 och sedan dess har vi tagit massor av små steg bort från det vi hade då. Vi skulle i stället hållit oss till listan och ett rakt ackord hela tiden. Då hade vi haft kvar ett ärligt system. I dag är det ju nästan löjligt när det ofta bara skiljer några ören mellan olika avstämningar. Det är inte trovärdigt, säger snickaren Kent Svanberg.

”En strategi att stycka upp”

Nästa punkt på lappen – ”uppstyckade byggen”. Smörjobben som ger bra chans till inarbetning tenderar att gå till underentreprenörer (UE) och det finns hela tiden ett hot under uppstarten av bygget att jobbet som helhet läggs ut på UE.

Tim Gustavsson är avtalsansvarig i en annan del av landet – Byggnads region Öst.
–  Vi har stora fina projekt där storbolagen inte har en enda anställd byggnadsarbetare. Allt är utlagt på UE och bemanning. Det finns en strategi där riksföretagen väljer att dela upp jobben om de inte kommer överens med det egna laget. En påtryckning som naturligtvis ger en press nedåt i lönen för deras egna anställda.
För bygglaget i Västerås är detta att delar av jobbet läggs ut högaktuellt. Här i Skiljebo har bygglaget haft ansvaret för alla byggmoment.
– Betongstommen gick mycket bra och är ju alltid en plusfaktor när det gäller ackordet. Här gick det så bra att vi kunde spara en del pengar till senare avstämningar, säger Tomas Salberg.
Men på nästa byggprojekt ska de göra betongplattan och källarvåningen upp till markplan. Sedan har beställaren sålt ut resten av betongstommen i det höga huset till ett baltiskt företag.
– Vi kommer att komma tillbaka till arbetsplatsen efter några månader för att bygga klart. Men vi får inte göra stommen. Det känns ju sådär med tanke på att chansen till en bra lön delvis försvinner.

”Listan måste uppdateras”

”Nybyggnadslistan”. Ett problem och något som hämmar löneutvecklingen enligt laget. De jobbar mot listan på bygget i Skiljebo och det funkar, men de tycker att den måste uppdateras mycket oftare och anpassas till nya material och arbetsmetoder. Som det är nu med alla brister blir den en del av en förhandlingslön.
– Det handlar om trovärdighet här med. En ny arbetsmetod kan göra att vi tjänar oerhört bra på vissa moment, men samtidigt tappar på andra. Det måste justeras så att de blir rimligt, säger Tomas Salberg.

”Vi får börja med att städa”

”Städningen” på bygget och allt annat som faller mellan stolarna och till slut hamnar på bygglagets lott är ett kapitel för sig. Det verkar vara en symbolfråga för hela problematiken med lönepressen för snickarna. Den rör upp känslor då den är gripbar och upprepas dagligen.
– Alltså vid ett tillfälle när det var renstädat kom rörmokarna och sa att de ville att vi skulle dammsuga, säger Kent Svanberg.
Alla i laget skakar på sina huvud och småskrattar åt hur det kunnat gå så långt.
– Andra yrkesgrupper kommer till dukat bord och kan köra på. När vi ska göra ett moment måste vi börja med att städa, ingen städar åt mig, säger snickaren Michael Jakobsson.
Laget är naturligtvis medvetna om att detta ska regleras i uppgörelsen, men de anar att de utför en hel del obetalt arbete. Möjligen små summor i det stora hela, men oerhört irriterande.
– Vi skulle satt ner foten för länge sedan, säger Kent Svanberg.

Skillnad trots hög lön

Bygglagets lön på bygget – 219 kronor i timmen – är klart över snickarsnittet för hela riket och en hög lön i regionen. Möjligen ligger de här i linje med de andra yrkesgrupperna som jobbat på ackord.
Svaret finns på lappen.
Tomas Salberg harklar sig lite och säger innan han avslöjar nivåerna att bygget gått bra och det har varit ordning och reda. Något som även gynnat de andra yrkesgrupperna.
– Målarna ligger på 285 kronor och golvläggare, elektriker och plattsättare tjänar cirka 250 kronor. Det visar verkligen att vi har halkat efter.

LÄS MER
BYGGNADS: ”Politikerna bär ansvaret”
BI: ”Det krävs mer specialisering”