De sätter ny lönestandard
Hissen i höghuset i centrala Malmö stannar mjukt på våning arton. Plattsättarna Emil Muherina och Lars ”Frasse” Olsson möts av reklamradioskval på hög volym när hissdörren glider åt sidan. På trapplanet ringlar sig elkablar in och ut i lägenheter. Där står även en listsåg som avslöjar att bostadsbygget är inne på slutspurten. Plattsättarna går in i en liten tvåa med monsterutsikt över Öresund. De två har arbetat ihop i många år och ska nu tillsammans sätta kakel över en köksbänk. Inga ord behövs – det bara fungerar. De har med sig nyvispat fix i en hink, en kakelskärare och två kartonger kakel.
– Vi har en dryg timme på oss. Då ingår även fogningen. Klarar vi inte det så går jobbet inte ihop, säger Lars ”Frasse” Olsson.
Som en kameleont ändrar väggen färg, från vitmålad, till fixgrå och sedan kakelvit. Efter en halvtimme är plattorna på plats, alla upplockade på fri hand.
I förra numret av Byggnadsarbetaren redovisades lönetoppen 2013 och där bekräftades de senaste årens trend. Plattsättarnas lönerace fortsätter. Yrkesgruppen har sedan 2010 lyft prestationslönen med nästan 16 procent. Det är dubbelt upp jämfört med snittet för samtliga yrkesgrupper, där uppgången är 8 procent. Under 2013 snittade plattsättarna 220,57 kronor i timmen när det gäller prestationslön, något som gav en andraplats på lönetoppen.
Plattsättarnas löneutveckling surfar på toppen av en enorm efterfrågevåg av keramiska plattor. För femton år sedan var kakelbranschens betydelse för byggbranschen i stort inte mycket mer än en krusning på vattenytan. Det handlade på sin höjd om klassiskt vitt 15 x 15-kakel på badrumsväggar. Men plötslig samspelade flera olika faktorer som skulle få vågen i rörelse. Det kom nya och förbättrade regler om tätskikt i våtutrymmen, vilket öppnade upp för klinker. I samma veva tog renoveringsboomen fart samtidigt som bostadspriserna började stiga. De som sålde sin lya fick då råd att hänga på inredningstrenden och la då extrapengarna på – ja, just det – ett fräscht badrum, mosaik runt fläkten och klinker på köksgolvet. Och som grädde på moset kom sedan rotavdraget – vilket fick efterfrågan att öka ytterligare. Allt det här tillsammans lyfte kakel- och klinkerförsäljningen till nya nivåer. Lagd yta per år ökade från 4,9 miljoner kvadratmeter kakel och klinker 1994 till 11 miljoner 2012.
Höghuset i Malmö är en av fyra etapper på ett bostadskvarter som växer fram vid området kring Triangeln. Emil Muherina och Lars ”Frasse” Olsson har satt plattor på alla fyra. Lönen har svängt rejält – mellan 180 och 220 kronor i timmen. Orsaken är plattsättarnas stora utmaning i vardagen – skiftande förutsättningar. Väggar och golv kan vara ojämna och då krävs det trolleri för att få en snygg slutfinish. Arbetsledningen har varierat mellan de fyra etapperna.
– På en del har det varit bättre ordning och planering, säger Lars ”Frasse” Olsson.
Bra planering ger enligt plattsättarna bättre förutsättningar för alla på bygget att göra ett bra jobb och det ger i sin tur högre chans till bättre lön för alla. Därför har lönen mellan de olika bostadshusen skiftat så kraftigt.
– Vi kan inte göra så mycket mer än att jobba med mer eller mindre fix bakom plattan för att få bort ojämnheter och det tar såklart mycket längre tid. Men vi har inget val – jobbet måste se bra ut, säger Lars ”Frasse” Olsson.
Han har varit på åtskilliga arbetsplatser där det varit styckade entreprenader. Och han har dålig erfarenhet av arbetsplatser med utländska bolag.
– Jag har varit på många byggen med utländska bolag och tyvärr är det sämre ordning där. Förutom att arbetsmiljön är risigare är det svårare att tjäna pengar när ingen tar ansvar för hur jobben utförs. Därför är det bra att vi nu fått ett huvudentreprenörsansvar.
Kraven på plattsättarnas yrkesskicklighet har ökat i takt med att kakel och klinker blivit vardagsmat i de svenska hemmen. Emil Muherina och Lars ”Frasse” Olsson arbetar uteslutande med nyproduktion. Och båda är väl medvetna om att många som köper en ny bostadsrätt eller en villa i dag lägger mycket pengar på sina badrum.
För plattsättarna innebär det att de hela tiden måste göra avvägningar mellan att få jobbet godkänt samtidigt som de vill tjäna pengar.
– Det kan bli lite frustrerande när underlaget inte är bra, men det handlar mycket om att hela tiden ligga i och jobba hårt, säger Emil Muherina.
Plattsättarnas ackordslista är nyligen omgjord. Den har anpassats till utvecklingen när det gäller bland annat storleken på plattorna. Det har blivit bättre betalt för större plattor.
– Det är bra, men samtidigt kräver stora plattor att underlaget är ännu bättre om man jämför med små plattor, säger Lars ”Frasse” Olsson.
Han tycker att det finns ett grundproblem med ackordslistan, att den inte stämmer med verkligheten. Att det ute på bygget sällan är optimala förhållanden, vilket leder till att arbetet tar längre tid. Desstutom blir badrummen alltmer av bostädernas smycken. Kakel och klinker håller på att bli konstform.
Och konst – ja, det tar tid.