Dissade Stockholm – hamnade mitt i byggfeber: ”Det byggs överallt”
Byggnadsarbetare, kom till norra Sverige! Ge det åtminstone en chans. Det säger snickaren Jim Coldenberg, som lämnade trängseln i Stockholm för midnattssol i Jokkmokk. ”Det är här jobben finns, det är här det händer”.
Solen värmer, hammarslagen ljuder. Det är en perfekt dag för byggjobb i Jokkmokk, tätorten drygt 20 mil från Kiruna. Jim och hans kollegor har rivit ett tak efter en vattenläcka och nu ska takstolarna upp. De dunkar fast spikplåtarna.
Jim Coldenberg befinner sig över 100 mil från Stockholm som han lämnade för snart tio år sedan. Betongbarnet åkte iväg från kompisarna, hänget i tunnelbanan och drog norrut till ett nytt liv. Kompisarna var skeptiska.
– De sa: ”Hur fan ska du kunna flytta dit? Du kommer aldrig att klara det”. Jag tänkte att man måste våga chansa. Stockholm finns alltid kvar.
Hur var det att flytta?
– Det var en jädra omställning, men det handlar om att anpassa sig till den nya miljön och omgivningen. Kylan är inga problem, det kan vara jäkligt friskt vid 35–40 minus.
Dessutom kom han i rätt tid utifrån sitt yrkesval.
– Det är här det händer grejer på riktigt. Det är byggen överallt i stadsomvandlingarna som sker på grund av LKAB:s framdrift i Kiruna och Gällivare. Och så alla industrisatsningar i norra Sverige. Vi behöver mer folk och om andra byggnadsarbetare får se vad som händer kanske det tänds en gnista att de vill flytta upp, säger han.
Stadsflytten i Kiruna och jobben i centrala Gällivare är bara några exempel på byggen där Jim varit involverad.
– Jag var med i slutskedet på nya Stadshuset i Kiruna, den första nya offentliga byggnaden där. Det känns ju lite historiskt.
Byggfebern har kommit hit för att stanna. Den tre kilometer långa flytten av en hel stad, Kiruna, är en av de mest omtalade. Rivningar, nyproduktion, bostäder, kontor, affärer, infrastruktur, allt ska fram i en snabb takt. Samma sak sker i de närliggande orterna Malmberget och Gällivare, fast i mindre skala. Dessutom ska jättelika industrisatsningar göras i norra Sverige. Som fossilfri ståltillverkning i Boden, en företagspark i Luleå och batterifabriken i Skellefteå. Till det behövs också bostäder och skolor som någon måste bygga. Regeringens utredare Peter Larsson talar om ett inflyttningsbehov av 100 000 personer till Norr- och Västerbotten fram till 2035.
Här i norr går det inte ens att få tag på dåligt folk, det går knappt att få tag på några byggnadsarbetare alls.
Allt detta medan en oro sköljer över byggbranschen i de södra delarna av landet. Många hotas av uppsägning.
– Men här i norr går det inte ens att få tag på dåligt folk, det går knappt att få tag på några byggnadsarbetare alls. Företagen skriker efter folk som kan jobba och det kommer till nya satsningar hela tiden, säger Jim.
Men alla som ska bygga behöver boende. Det har också lett till höga bostadspriser. Företag köper upp bostäder till sina arbetare i Kiruna, eller hyr för dyra pengar. Samtidigt har lönerna i Norrbotten rakat i höjden för att kunna locka byggnadsarbetarna. Byggnadsarbetare, både svenska och utländska, flygs in till Kiruna för att jobba. Byggnads räknar med att cirka 80 procent av dem som jobbar här är utländska arbetare.
Läs mer: De tar flyget till jobbet
Jim talar numera norrländska, nästan utan stockholmsbrytning. Men så har han hunnit vara och jobba flera år i sina nya hemtrakter. Han är van vid midnattssol och norrsken, vid fjällvärlden.
Men hur hamnade Jim själv norr om polcirkeln? Svaret var faktiskt inte byggjobb utan Elida, hans kärlek.
– Vi träffades i Stockholm och efter ett halvår drog jag. Då var jag 20 år, Elida 21.
I dag är Elida hans fru och de bor i Jokkmokk där hon är född och har sina rötter. Paret har dottern Elma, fem år och bonusdottern Ellie, 11 år.
Han är skyddsombud, rör sig vant bland takstolar och arbetskamrater på bygget. Skojar lite, hittar snabbt en ny lösning när det behövs. Jim har jobbat på Peab och varit lagbas på större byggen, han är van att räkna på jobben, effektivisera. Få saker gjorda snabbt.
– Han är jättebra, man lär sig mycket, tycker snickarlärlingen Nils-Ailo Skum. Han liksom de övriga arbetskamraterna bor i Jokkmokk. Många pendlar annars till jobb på annat håll.
– Men det ser bra ut inför framtiden. Vi har många byggnader från 60- och 70-talen så det finns renoveringsbehov, konstaterar kollegan David Åstot.
I trakterna är de stora näringsgrenarna skog, vattenkraft och turism. Jokkmokk är en central mötesplats inom den samiska kulturen och rennäringen är viktig och sysselsätter också åtskilliga familjer.
– Jag växlar mellan renskötsel och byggnadsarbete, då passar det bra att jobba i Jokkmokk. Jag räknar med att vara kvar här, säger snickaren Antaris Vannar.
Jag växlar mellan renskötsel och byggnadsarbete, då passar det bra att jobba i Jokkmokk.
I dag jobbar Jim åt det lokala företaget TN Bygg i Gällivare. Och han får sedan ett år äntligen chansen att jobba där han bor.
– Min chef gav mig möjlighet att välja. Jag har pendlat i många år och det vill jag aldrig göra mer. Nu kan jag hämta vår femåriga dotter på dagis och vara med henne varje dag. Det är skillnad att vara på ett mindre företag, man får mer ansvar, får fatta mer beslut själv.
Han hoppas nu att fler byggjobbare får upp ögonen för livet i norr.
– Här finns allt jag behöver. Det är familjen, friheten, tryggheten och lugnet här. Vi har en stuga i fjällvärlden, där är vi året om. På hösten är det jakten. På vintern kör vi skoter.