Få får full lön via erkännandeintyg
För utländsk arbetskraft finns det en möjligt att få full lön genom ett så kallat erkännandeintyg. Problemet är att nästan ingen tar chansen.
Byggnadsarbetaren har tidigare i veckan skrivit om yrkesbevisets framtid med anledning av en dom i Arbetsdomstolen. Det var Byggnads som hade stämt det irländska byggbolaget ICDS med motivet att de irländska byggnadsarbetarna hade yrkeskompetens från hemlandet och därmed borde få full lön trots att de inte hade svenskt yrkesbevis. Arbetsdomstolen gick på byggföretagets linje och slog därmed fast att det är okej att betala utländsk arbetskraft 88 procent av lönen då de saknar svenskt yrkesbevis.
2010 kom Byggnads och Sveriges Byggindustrier överens om att ge utländska byggnadsarbetare en möjlighet att ändå få full lön via ett så kallat erkännandeintyg. Intyget leder inte till något yrkesbevis, men det likställs med ett yrkesbevis och ger innehavaren rätt till full lön.
Under förra året hade 18 000 utstationerade arbetare ett byggjobb i landet enligt Arbetsmiljöverket. Under första halvåret i år var det 11 297. Många av dem stannar i kortare perioder så antalet årsarbeten som den utländska arbetskraften står för hamnar på en lägre nivå.
Det är väldigt få som söker och får ett erkännandeintyg. 2015 var det 102 som lyckades. Av dem gällde 61 intyg maskinförare och 41 trä – och betongarbetare. Sedan starten 2010 har det delats ut 392 erkännandeintyg.
”Många skäl att avstå”
På arbetsgivarsidan tror förhandlingschefen på Sveriges Byggindustrier – Mats Åkerlind – att det kan finnas massor av skäl till att utländska byggnadsarbetare inte försöker få ett erkännandeintyg. Bland annat att många arbetare idag är specialiserade.
– Jag tror att vissa känner osäkerhet över att man inte kan precis alla de delar som krävs för att få ett erkännandebevis. De vill inte få skrivet på näsan att de inte har fullständig kompetens.
Ett annan orsak Mats Åkerlind lyfter fram är att många av de utländska arbetarna ofta stannar i landet under en begränsad tid.
– Jag tror utländsk byggnadsarbetare som ska vara i landet en kort period för att sedan åka vidare till något annat land själva ställer sig frågan om vilken nytta de har av ett svenskt yrkesbevis. Dessutom kostar det 2 500 kronor.
En anledning som förts fram från fackligt håll till att så få söker intyget är att den utländska arbetskraften får ”en enkel biljett hem” av arbetsgivaren om de skaffar sig ett intyg. Ett intyg som skulle ge dem rätt till full lön.
– Jag tror faktiskt inte att någon skickas hem. Jag tror att om någon på ICDS som haft skäl att tro sig om att klara en utvärdering hade begärt att få ett erkännandeintyg så hade de säkert fått det också, säger Mats Åkerlind.
”Bygga upp relationer”
På facket tror man att det krävs betydligt mer information ute på arbetsplatserna för att flera utländska byggnadsarbetare ska få upp ögonen för erkännandebeviset.
– Vi måste ställa om vår organisation. Söka upp, träffa, diskutera och prata med de utländska arbetarna om erkännandebeviset i större omfattning än vad vi gjort hittills. Det är en del av vårt jobb, säger Johan Lindholm, ordförande på Byggnads.
Han är inte rädd för att den utländska arbetskraften vid en sådan kontakt kommer att bli hemskickad. Utan säger att facket måste börja någonstans och att målet är att några utländska arbetare ska gå före och bilda goda exempel.
– Får vi med oss fler på tåget som tar erkännandebevis hoppas jag att de kan vara med och sprida budskapet till sina arbetskollegor.
Johan Lindholm säger att det kommer att krävas många olika lösningar för att underlätta för Byggnads förtroendevalda ute på byggarbetsplatserna att göra mer. Målet är att de ska komma ut på arbetsplatser där de inte finns någon facklig struktur eller förtroendemän.
– Det är på de arbetsplatserna vi ska vara. Vi måste skapa relationer som kan göra livet bättre för den enskilde byggnadsarbetaren och på sikt hoppas jag att det även kan leda till ett medlemskap i Byggnads, säger Johan Lindholm.
