Ivan kan utvisas för sin lön

– Jag är en vanlig arbetstagare. Jag går till jobbet, från jobbet och tänker så här; jag betalar skatt, jag gör inga dumheter, jag har inga skulder, jag uppför mig som en laglydig människa. Sedan kommer det en massa lagar som man kan dubbeltyda, säger Ivan Stefurak.
Sedan 2012 har han haft två tvååriga arbetstillstånd och jobbat som isoleringsmontör i Stockholm. Efter fyra år kan man söka om permanent tillstånd, vilket Ivan Stefurak gjorde tidigare i år.
Han har fru, lägenhet och påbörjade studier här utöver jobbet.
– Jag har haft som plan att kanske studera och få en svensk utbildning som platschef, inköpare eller fastighetsförvaltare. Men i nuläget ser det väldigt dystert ut, säger han på utmärkt svenska.

”Ska tjäna 88 procent”

Krav för att få tillståndet beviljat var att han hittills i Sverige haft kollektivavtalsenlig lön, tjänat minst 13000 varje månad och haft försäkringsskydd. Nu har Migrationsverket kommit fram till att han inte uppfyller kraven för att han inte haft lön i nivå med kollektivavtalet. Ivan Stefurak har en helt annan uppfattning om den saken.
Han hänvisar till byggavtalets skrivning om att arbetare utan yrkesbevis tjänar 88 procent av yrkesarbetarlönen. Enligt en uppställning han själv gjort har hans timlön legat på nästan exakt den nivån, jämfört med den genomsnittliga yrkesarbetarlön som Byggnads uppgett för Migrationsverket år för år. Nu har han en timlön på 166 kronor, medan snittlönen ligger på 190.
– Jag får i snitt 21 000 efter skatt och kan försörja mig, jag kan betala hyra och räkningar, säger han.
Ändå fick han den femte augusti beskedet att han skulle lämna landet inom fyra veckor. Utöver jobbet innebär det att lämna frun, bostaden, ägodelarna och framtidsplanerna.

Har överklagat

Ivan Stefurak har överklagat och får nu stanna i landet i väntan på nytt besked.
– Det kan dröja, men man kan också få ett beslut när som helst. Så man kan inte slappna av. Jag pluggar engelska, men jag kan inte koncentrera mig, mina tankar flyger.
Det är inte tydligt vilken lönenivå Migrationsverket jämfört med i sitt beslut, det är alltså inte glasklart där att 88-procentregeln är problemet. En svaghet är också att lönen varit lägre än den som arbetsgivaren uppgav då de tidigare arbetstillstånden söktes. Men enligt Ivan Stefuraks uppgifter skulle han i vart fall klara kravet på kollektivavtalsenlig lön om man går efter nivån på 88 procent. Han vände sig därför till Byggnads och väntade sig hjälp med att förklara reglerna, men det blev en besvikelse.
– De skulle försvara arbetares rättigheter, men det känns inte så, säger han och berättar att han nu gått ur facket.

”Ska ha full lön”

De fackliga företrädare han träffade hävdade att han inte ska omfattas av 88-procentsregeln, att kravet för ett arbetstillstånd ska vara full lön trots att han saknar yrkesbevis.
Tomas Kullberg, enhetschef på Byggnads Stockholm-Gotland, förklarar detta med att det måste finnas yrkeskompetens om det ska vara motiverat att ta in en person från utanför EU. Han säger att regelverket utgår från det oavsett yrkesbevis och att arbetaren då ska ha full lön.
– Jag tycker det är rimligt. För att ta hit folk som kommer hit och jobbar är det rimligt att man besitter en kompetens som branschen behöver, säger han.
Han har uppfattningen att Ivan Stefurak har tjänat 88 procent, men att Migrationsverket utgår från den lönenivå som Byggnads uppger; en genomsnittlig yrkesarbetarlön.

”Ingen särskild anknytning”

Ivan Stefurak var i våras på väg att påbörja en process för att få yrkesbevis, vilket skulle ge rätt till full lön. Men han förstår inte varför avtalets skrivning om 88 procent inte skulle gälla honom i nuläget. Och han tycker inte det är rimligt att personer som vare sig kan språket eller har kompetens enligt svensk standard ska förväntas få full lön från början, även om de är yrkesmän.
Han uppfattar Migrationsverkets process som alldeles för fyrkantig, att man inte bedömer var och ens förutsättningar.
Han är också besviken på att Migrationsverket slår fast att han inte fått någon särskild anknytning till Sverige, som skulle kunna utgöra skäl att få stanna. Dessutom omfattas hans fru av beslutet eftersom hon har tillstånd att arbeta i Sverige som anhörig till Ivan Stefurak. Hon kommer inte från Ukraina.

”Så obegripligt så ingen förstår”

Ivan Stefuraks advokat Tryggve Emstedt kallar regelverket gällande arbetstillstånd dåraktigt.
– Dom skulle förenkla, dom skulle göra duplo men försöker göra minste legobitarna och sedan gör de det så obegripligt så ingen förstår, säger han.
Han håller nu på att utreda vad 88-procentregeln har för betydelse i Ivan Stefuraks fall.
Detta är inte första gången utvisningsärenden gällande personer i byggbranschen uppmärksammas. Migrationsverket fattar besluten om tillstånd, facket bidrar med underlag så som uppgifter om lönenivå i yrket. Byggnads har tidigare kritiserats för att de då uppger snittlöner. Enligt arbetsgivarsidan är det en för hög nivå i sammanhanget. Förra året uppgav också Migrationsverket för Byggnadsarbetaren att snittlöner inte är det som avses i lagen, men att de grundlöner som arbetsgivarsidan vill hänvisa till å andra sidan är en för låg nivå. Exakt vad som ska gälla är oklart.
Byggnadsarbetaren söker nu Migrationsverket för närmare kommentar om byggavtalets 88-procentregel. I ett mejl uppger dock presstjänsten att den ska gälla även för personer från länder utanför EU.

Läs mer

• Ett fall som inom kort avgörs av Arbetsdomstolen handlar också om vilken lönenivå som ska gälla utländska arbetare, men i detta fall EU-medborgare, utan svenskt yrkesbevis:
  Irländares lön prövas i domstol
• Byggnads och Sveriges Byggindustrier har tidigare varit i infekterad debatt om vilken lönenivå som ska gälla vid ansökan om arbetstillstånd i byggbranschen. Vi rapporterade förra året:
  Kritik mot facket efter utvisning
  ”Byggnads borde uppge grundlön”
  Migrationsverket: Grundlön för lågt