Så sparar du dina knän

Flera studier visar att de yrkesgrupper som står på knäna och jobbar löper större risk att skada sina knän än befolkningen i allmänhet. Golvläggare, stenläggare och vvs-are är exempel på yrkesgrupper som belastar knäna hårt, men även plattsättare som lägger mycket klinker är utsatta. När man sitter på knäna eller står på knäna och jobbar, trycks knäskålen in mot benet. Detta belastar knäledens brosk.

Slemsäckar sväller

Om belastningen pågår för länge sväller slemsäckarna som sitter inne i knäet och omkring knäskålen där du då blir öm. Enkelt förklarat så vill slemsäckarna skapa mer utrymme för att knäet inte ska skadas.
– När slemsäcken vid knäskålen sväller upp bildas det som en bulle strax nedanför knäet. Förr innan bra knäskydd fanns, kallades det skurgummeknän, säger Linnea Arbman, leg. fysioterapeut och ergonom på Previa.

Möter många skadade

Hon möter många byggnadsarbetare i sitt arbete som fysioterapeut inom företagshälsovården. Hennes erfarenhet är att broskskador är den allra vanligaste knäskadan bland golvläggare. Cirka 80–90 procent av golvläggarna hon möter kommer till företagshälsovården just för att de har problem med sina knän. Bland vvs-are har ungefär hälften av hennes patienter problem med knäna.

Tre enkla övningar som kan rädda dina knän. (PDF-dokument, 1,4 MB)

Ett annat, dock inte lika vanligt problem som broskskador, är att menisken skadas. Menisken fungerar som en gummipackning mellan ledytorna. När man sitter på knäna blir det ett hårt tryck inne i själva leden. Detta gör att menisken trycks ihop och den kan på sikt bli fransig och skadad i kanterna. Det gör att knäet kan haka upp sig och kan låsa leden.

Börjar knastra

– När det börjar knastra i knäet är man på väg mot artros, det vill säga skadat brosk. Då gäller det att ta det på allvar, och snabbt komma igång och börja träna upp muskulaturen kring knäleden. Och ändra sitt arbetssätt. Jag har många exempel på byggnadsarbetare som räddat sina knän genom träning och viktnedgång.

7 TIPS SOM KAN RÄDDA DINA KNÄN

1. Köp in nya, fräscha och tjocka knäskydd då och då.
2. I stället för att krypa på alla fyra: gå ner i ”friarställning” med ena foten i golvet, växla fot regelbundet. (Bra benmuskler behövs för denna ställning.)
3. När du bär material nedför trappor: Ha rak rygg och luta dig något bakåt för att aktivera musklerna mellan skulderbladen samt magmuskler. Låt dessa muskler bära så mycket som möjligt av tyngden.
4. Stärk mage och rygg. En stark bål avlastar.
5. Testa specialverktyg för att kunna arbeta stående. Ha tålamod, ge de nya verktygen tid, öva upp snabbheten.
6. Att sitta på knä med benen under sig och rumpan mot hälarna är direkt ogynnsamt för knäna, undvik detta.
7. Kolla ditt Body mass index (BMI), gå ner i vikt vid behov, och bär inte tyngre än 25 kilo. (Det är förbjudet och skadligt att bära tyngre, enligt föreskriften AFS 2012:2, Arbetsmiljöverket.)

SÅ FUNKAR DINA KNÄN

• I knäet möts lårben och skenben. Benen består av brosk i ändarna. Broskets yta är glatt och gör att benen glider lätt mot varandra.

• Brosklagren i våra leder är tjocka i mitten och tunna i kanterna. Därför är det viktigt att undvika ytterläge, som att sitta på underbenen eller på huk.

• Knäskålen är också beklädd med brosk på insidan. Knäskålens uppgift är att hålla ut den stora lårmuskeln från leden och utveckla mer kraft. När man står på knäna hela dagarna i sitt arbete, kan brosket skadas. Knäskålen trycks in, brosket plattas till och blir knöggligt. Det kan då göra ont att använda den viktiga lårmuskeln och knäet skadas ytterligare. Därför är det viktigt att alltid använda bra knäskydd.