Ministern: "Fler lärare bör våga"

Yrkeselever klarar så kallat teoretiska ämnen bra när ämnena kopplas till ett framtida yrke. Det visar forskningen. Och i ett reportage som vi publicerat tidigare i dag berättar elever och lärare på Byggymnasiet i Malmö om hur mycket bättre matteundervisningen funkar sedan den flyttade ut i verkstaden. Apropå detta har vi frågat gymnasieministern Aida Hadzialic (s) varför läroplanen inte ställer högre krav på samarbete mellan yrkeslärare och mattelärare.
– Jag har alltid uppmuntrat den här typen av pedagogik eftersom jag tror att många elever måste se varför även de teoretiska ämnen är viktiga och jag hoppas att fler lärare ska våga ta det här steget.
Borde inte läroplanen ställa högre krav på samarbete mellan lärarna, när vi vet att det förbättrar resultaten?
– Vi har krav på vad man ska lära sig i respektive ämne. Sen är det mycket upp till läraren och skolan att finna kreativa vägar framåt. Jag tror inte på att detaljreglera utan snarare ge lärare möjlighet att ta ansvar för undervisningen. Men jag uppmuntrar verkligen den här sortens initiativ.
Elever på yrkesprogrammen får inte högskolebehörighet automatiskt, utan måste välja till särskilda kurser. Är detta något ni vill att ändra på?
– Det är ett bekymmer att Jan Björklund och den förra regeringen tog bort högskolebehörigheten, det är många elever som nu dessvärre ser yrkesprogrammen som en återvändsgränd och för mig är det väldigt viktigt att vi höjer yrkesprogrammens status och attraktivitet. Det här är utbildningar som ger jobb.
Vill ni baka in högskolebehörigheten i yrkesutbildningarna?
– Jag har givit en pågående utredning, gymnasieutredningen, i uppdrag att titta på hur högskolebehörigheten återigen ska kunna bli en del av yrkesprogrammen. I oktober kommer vi att börja se förslag på det här området.
Men om man läser direktiven till utredningen kommer högskolebehörigheten fortfarande hänga på att den enskilde eleven läser kurser utöver den ordinarie undervisningen.
– Det blir upp till utredaren att se hur de teoretiska ämnena återigen ska kunna bli en del av yrkesprogrammen. Det är viktigt att eleverna blir behöriga samtidigt som yrkeskunskaperna också måste lyftas och vara i fokus.
Så ni vill att teoriämnena ska bakas in i yrkesprogrammet, att ansvaret ska lyftas från den enskilde eleven?
– Ja, uppdraget är att högskolebehörigheten återigen ska bli en del av yrkesprogrammen. Sen har jag sagt i medier att det parlamentariska läget är komplicerat, vilket innebär att vi behöver kompromissa och hitta långsiktiga lösningar. Då kan jag tänka mig att vi byter det system där elever måste välja till de här ämnena, till att bli ett system där man ska vara tvungen att välja bort högskolebehörigheten när man verkligen inte vill ha den.
Byggbranschen skriker efter folk, samtidigt söker allt färre elever in på yrkesförberedande program. Hur tänker du kring det?
– Det bekymrar mig. Alldeles för få elever söker sig till de här programmen. Jag vill vända trenden. Jag har tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv sagt att 2016 är yrkesutbildningarnas år. Vi kommer att genomföra reformer, olika marknadsföringsåtgärder, för att lyfta yrkesprogrammens status.
Skolverket menar att intresset för yrkesprogrammen sänkts av att de inte ger högskolebehörighet.
– Jag tror att det är en del av förklaringen, men det finns också andra förklaringar. Den tidigare regeringen pratade i negativa termer, att yrkeseleverna hade sämre studieförmåga, istället för att prata om att utbildningarna ger ett jobb. Negativa beskrivningar gjorde att yrkesprogrammen sjönk i status, man stigmatiserade utbildningarna och eleverna. Jag kommer att göra precis tvärtom. Yrkena är viktiga för svensk ekonomi.