Bakterier lagar betongen
Betong slits med åren och sprickor uppstår. I dag lagas de större med någon form av betong eller cement, små sprickor med plastbaserade material. Något som inte är tillräckligt effektivt. På sikt riskerar de små sprickorna att bli större och fler och till slut bryta upp betongstrukturen.
– När de sprutar in till exempel silikon eller annan liknande lagningsmassa så når den inte längst ut i de små sprickorna och då kan det uppstå problem senare, säger Bo Mattiasson, professor emeritus vid Lunds universitet och styrelseordförande för företaget Indienz som bedriver forskning på bakterier som lagar betong.
Bakterier gör jobbet
I stället för plast ska nu bakterier täta alla små sprickor. På företaget Indienz odlar man bakterier i stora tankar. Bakterierna blandas med en näringslösning som sprutas in i de små sprickorna.
Kapillärkraften hjälper till och leder lösningen längst in i sprickans spets. Bakterierna åker med av bara farten och påbörjar sedan processen med att laga sprickan.
Bildar kalksten/marmor
Bakterierna, som är två tusendels millimeter stora, frodas i en fuktig miljö med högt pH-värde. De reagerar inne i betongsprickan där de bildar ämnet kalciumkarbonat från kalciumjoner, som frigjorts från cementen, och vanlig koldioxid från luften. Resultatet bli kristaller som påminner om kalksten/marmor och efter någon vecka är sprickan lagad.
Max tjocklek på vad som är möjligt att laga är cirka tio millimeter. Hittills visar försöken att betongen blir lika stark som tidigare.
På sikt; blandas i betongen
Ett långsiktigt mål är att kunna blanda bakterierna direkt i betongen så de finns på plats redan från början, när betongkonstruktionen gjuts. Bakterier överlever dock inte instängda i betong utan sprickor och måste därför omvandlas till sporer.
Det är en förvandling som de når genom att sättas på svältkur. Då går de i vila och förvandlas till sporer. De blandas sedan in i betongen och forskarna räknar med att sporerna kan ligga i betongen i hundratals år och där vänta på att en spricka ska uppstå. När det sker vaknar de till liv, blir aktiva och lagar sprickan.
Dröjer några år
I dag fungerar metoden i labbmiljö. Bo Mattiasson säger att de nu inlett samarbeten med företag i betongbranschen för att utföra fler tester. Han är positiv och hoppas att bakterierna ska finnas ute på marknaden inom ett par tre år. Men han vet inte om det blir byggnadsarbetare som får hantera de små mikroorganismerna.
– Vi forskar på bakterier. Vem som ska applicera bakterierna får andra bestämma.