Varnade för giftig skiva

Han var en av de vassaste på företaget. Snabb, stark som en oxe och fick alltid mycket gjort. En kollega som de unga vvs-montörerna såg upp till.

Men i dag har Håkan Larssons kropp brutits ner. Han hostar konstant från morgon till kväll, får andnöd vid minsta ansträngning och lider av ständig trötthet. Han klarar bara att jobba deltid – på förrådet.

För honom är orsaken självklar.

Den största boven är putsskivan som han arbetade med i många år, som det slogs larm om tack vare honom och som därefter stoppades i hela världen. Den gav ifrån sig skadliga kemikalier långt över det tillåtna och var farlig att använda.

Rena detektivarbetet ledde fram till upptäckten av riskerna med skivan. Håkan hade använt den från 1999 när han 2005 började bli dålig med hosta, andnöd och en oändlig trötthet. Därefter avlöste läkarna och diagnoserna varandra. Till slut kom han till experter inom arbetsmedicin.

– Då slog det mig att det kunde vara skivan. Att jag skulle ta den med när jag åkte dit.

Det ledde till misstankar om att skivan innehöll polyuretan, ett plastmaterial som kan avge isocyanater, kemikalier som kan ge sådana skador som Håkan har.

Och misstankarna visade sig stämma. Yrkeshygienikern Håkan Tinnerberg kom ut till Malmö Central där Håkan Larsson vid tillfället arbetade. Skivan testades i verkstaden och några dagar senare kom resultatet.

Halterna av isocyanater var långt över de tillåtna.

Det var så illa att Arbets- och miljömedicin larmade Arbetsmiljöverket, fackförbund och tillverkaren 3 M. Företaget gjorde då egna tester, såg att skivan kunde ge ifrån sig isocyanater vid upphettning och beslöt 2012 att dra in den globalt. De gick samtidigt ut med information om hantering och ersättningsskivor.

Putsskivan, en skumförstärkt grovrengörare, hade då sålts över hela världen under 25–30 år i miljontals exemplar.

– Jag tänkte att jag äntligen fick veta vad jag blivit sjuk av. Jag hade ju inte haft en aning och visste inte alls vad isocyanater var för något, säger Håkan Larsson.

Han såg det som självklart att han nu skulle få sin sjukdom klassad som arbetsskada. Och han fick stöd av sin behandlande läkare. Men det blev nej hela vägen från Försäkringskassan till förvaltningsrätten. Definitivt nej blev det när kammarrätten nekade att ge prövningstillstånd.

Håkan Larssons kropp har brutits ner. Han hostar konstant, får andnöd vid minsta ansträngning och lider av ständig trötthet.

Margareta Littorin, då överläkare vid Arbetsmiljö- och miljömedicin i Lund, nu forskare, anser att besluten är helt fel. Hennes bestämda åsikt är att Håkan Larsson fått sin sjukdom av arbetet. Hon bedömer att de isocyanater och det svets- och slipdamm han utsatts för, var för sig eller tillsammans, gett honom den svåra hostan och andnöden. Också tidigare års exponering för asbest kan spela roll.

Hon säger att hans ärende är komplicerat på grund av de olika skadliga ämnen han utsatts för och genom att han har en blandad sjukdomsbild.

– Men jag anser ändå att sambandet mellan arbete och skada är väl belagt och tydligt. Vi förstår inte att han inte fått det klassat som arbetsskada, säger hon.

Margareta Littorin reagerade direkt när hon fick in putsskivan och sedan fick veta vad den innehöll. Hon har under många år fördjupat sig inom just ämnet isocyanater och har skrivit en doktorsavhandling, samt medverkat i ett flertal medicinska rapporter om isocyanater och skador på arbetare.

De som sagt nej, bland annat två försäkringsläkare, som aldrig träffat Håkan, anser att hans sjukdom är sådan att den orsakats av annat än arbetet och att exponeringen inte varit tillräckligt stor. Margareta Littorin köper inte det resonemanget.

– Det är ju tvärtom. Exponeringen för isocyanater var ju hög och han jobbade med detta i många år. Dessutom har han utsatts för annan rök och damm som också kan ge luftvägsbesvär, säger hon.

För henne talar både sjukdomshistoriken och sambandet i tid mellan exponering och insjuknande för Håkans sak.

– Varken Försäkringskassan eller deras medicinska rådgivare har förklarat vad som annars skulle ha orsakat hans sjukdom. Någon annan förklaring saknas. Trots en noggrann genomgång har jag inte kunnat hitta några alternativ, säger hon.

Claes Jansson, från LO-TCO Rättsskydd, har i flera fall reagerat mot utlåtanden från försäkringsläkare.

– Ofta lägger domstolarna alldeles för stor vikt vid dessa läkares bedömningar. Men de är ju en part i målet, eftersom de är anställda av Försäkringskassan. Dessutom brister det ibland i kvalitén, säger han.

Håkan är besviken.

– Jag har räddat andra från att skadas men själv får jag inte rätt. Det är klart man blir förbannad. Jag hade ingen aning om att skivan var farlig eller att jag borde skydda mig, säger han.

Håkan har förlorat hundratusentals kronor på att inte få skadan godkänd, genom att han inte fått ersättning för inkomstförlust och invaliditet. Det uppskattar Byggnads Mats Westberg, som drivit hans ärende. Till det kommer att han får lägre pension.

– Men det värsta är att inte få rätt och att jag aldrig får hälsan tillbaka, säger Håkan Larsson.

TEXT: MARGITE FRANSSON