Struntar i svåra arbetsolyckor

Förra året anmäldes 679 allvarliga olyckor i byggbranschen till Arbetsmiljöverket. Det vill säga olyckor som lett till dödsfall eller personskador av olika grad, till exempel frakturer och svåra blödningar. Verket har till uppgift att granska allvarliga olyckor för att visa vad som hänt och ställa krav på arbetsgivaren. Målet är att liknande olyckor aldrig ska hända igen.

Men nu kan Byggnadsarbetaren avslöja att efter fyra av tio allvarliga olyckor förra året skedde aldrig några inspektioner på plats överhuvudtaget. Av de 679 allvarliga olyckor som anmäldes, inspekterades bara 389 på plats. I byggbranschen inträffade totalt cirka 3 400 olyckor förra året. Sett till alla dem ledde bara lite fler än en tiondel till inspektioner av olyckor ute på arbetsplatser.

Nu kommer kritik inifrån verket mot det här arbetssättet.

– Det är dåligt. Jag tycker att vi ska åka ut på i princip alla allvarliga olycksfall. Det gäller att komma ut snabbt, se bristerna och prata med personerna. Är du inte på plats riskerar du att missa mycket viktigt och kommer du ut sent kan det mesta vara bortstädat, säger Per-Inge Persson, arbetsmiljöinspektör i Arbetsmiljöverkets region mitt.

Han är inte ensam i sin kritik. Arbetsmiljöinspektör Christian Lönnström i region öst är också oroad över att så få allvarliga olyckor granskas på plats.

– Dödsolyckan är bara toppen av ett isberg. Då är det för sent. Men för att det inte ska ske måste man ta hand om alla allvarliga olyckor och tillbud. Och då är det viktigt att vara på plats. Granskar man inte detta ordentligt kommer värre olyckor att hända, säger han.

Christian Lönnström, arbetsmiljöinspektör i region öst: ”Jag tror att ökningen bland annat beror på kampanjer och projekt som klaras av genom många enkla besök”.

Vid första anblicken av Arbetsmiljöverkets statistik skulle det vara lätt att med tidsbrist förklara att man inte besöker alla olycksplatser. Antalet inspektörer minskade mellan 2006 och 2013 från 389 till 239. Färre inspektörer leder väl till färre inspektioner?

Men nej.

Inspektioner efter olyckor är bara en del av alla de inspektioner som verket ska göra. Och tittar man på verkets statistik för bygg, ökade faktiskt det totala antalet inspektioner mellan 2012 och 2013, från 3 313 till 4 364.

Över tusen fler bygginspektioner totalt sett alltså.

Hur går det ihop?

Enligt verkets ledning beror det på att bygg är en prioriterad bransch. Att förebyggande satsningar av olika slag lett till att inspektionerna ökar. Men när vi intervjuar inspektörer i landet framträder en bild av hur verksamheten steg för steg förändrats. Snabba besök inom ramen för olika kampanjer och projekt tar alltmer tid.

Det bidrar till att rädda upp statistiken över hur många inspektioner som görs, men skapar frustration bland inspektörerna.

Bara inom ramen för en EU-kampanj om tillbudsrapportering förra året gjordes 676 inspektioner, alltså betydligt fler än alla rapporterade olycksinspektioner.

– Visst har vi begränsade resurser men jag tycker inte vi prioriterar rätt. Man borde prioritera olyckorna mer. Här rasar folk från tak och beter sig helt livsfarligt på byggena. Då måste vi ut. Vi är många som är kritiska till att det varit för mycket kampanjer, med snabba inspektioner, inom verket. De är väl i och för sig vällovliga. Men olyckorna ökar och våra resurser minskar. Då är det viktigare att lägga kraft på att utreda fler olyckor och allvarliga tillbud ordentligt, säger Per-Inge Persson.

Även inspektör Christian Lönnström, som arbetar med samordning av verkets branschbevakning inom bygg, tycker att statistiken som visar fler utförda inspektioner är missvisande.

– Det är luft i siffrorna. Vi gör ett sämre jobb än innan. Det måste också vara så att vi gjort fler och ytligare inspektioner. Jag tror att ökningen bland annat beror på kampanjer och projekt som klaras av genom många enkla besök. I vissa kampanjer kan besöket gå på en halvtimma, säger han.

Lars-Erik Jonason, arbetsmiljöinspektör i region väst beskriver en situation där specialkunskaperna bland inspektörerna försvinner, vilket leder till snabba checklisteinspektioner i stället för exempelvis komplicerade olycksgranskningar.

Många är också kritiska till ett system där besökstalen kan höjas med kreativ besöksredovisning.

– Man kan registrera flera besök på samma arbetsplats samtidigt, genom att man träffar flera företag eller får upp besöksstatistiken genom att registrera information och inspektion dubbelt vid samma besök, säger Lars-Erik Jonason.

Vem är det då som sätter bilden av vad som verkligen hänt vid en allvarlig olycka, när Arbetsmiljöverket inte är där?

Svaret är kanske förvånande för många: Arbetsgivaren.

Vid de olyckor som verket inte själva besöker, är det ofta arbetsgivarens utredning som ligger till grund för verkets bedömning.

Man begär in en olycksutredning av arbetsgivaren och drar sina slutsatser utifrån den, i vissa fall med kompletteringar.

Arbetsgivaren ska enligt reglerna utreda olyckor och tillbud för att lära av misstagen och reflektera över vad som blivit fel. Men det ska bara vara ett komplement till verkets oberoende granskning. När arbetsgivaren ensam står för utredandet blir det som att be en misstänkt att ange sig själv:

– Det är självklart att en arbetsgivare inte i första taget vill skylta med olyckor och tillbud. Det förekommer ofta att utredningarna är dåliga. Det är ganska vanligt med svepande formuleringar om olyckorna och man talar ofta om den mänskliga faktorn som orsak till olyckan, säger Per-Inge Persson.

Att Arbetsmiljöverket prioriterar bort besök vid allvarliga olyckor får konsekvenser både mänskligt och rättsligt. En av Arbetsmiljöverkets uppgifter är att utkräva sanktionsavgifter när arbetsgivare missköter sig och bryter mot föreskrifterna. Men är man inte ute riskerar man att inte upptäcka felen. Och anser verket att allvarliga fel begåtts kan det väga tungt i en brottsutredning. Då spelar det också roll om de varit på plats.

– Det är självklart viktigt för oss om Arbetsmiljöverket varit på arbetsplatsen där olyckan hänt och gjort en inspektion. Vi vill ha en bild av vad de sett på platsen och vad de gjort, säger Lotten Loberg, en av landets mest erfarna arbetsmiljöåklagare.

Också för polisens del är detta viktigt.

– Arbetsmiljöinspektioner är bra som ett jämförelsematerial i våra brottsutredningar. En bra expertutredning från verket är oerhört starkt i brottmål. Vi tappar mark om de inte varit ute, säger Lars Sundlöf, kriminalinspektör vid länskriminalen i Skåne.