"Slår mot mindre och nya företag"

Som byggnadsarbetaren.wonderboys.se tidigare skrivit beslutade sig Byggnads under torsdagen för att säga upp byggavtalet. Situationen har uppstått efter att en arbetsgrupp med representanter för Byggnads och Sveriges Byggindustrier förra veckan presenterade en gemensam rapport om ordning och reda i byggbranschen. Sveriges Byggindustrier är nöjda med rapporten, medan Byggnads är så missnöjda att de säger upp avtalet.

Överens om ökad insyn

Den konkreta ändring av avtalet som föreslogs i rapporten handlar om att huvudentreprenören får ökat ansvar för att samla information om alla underentreprenörer på bygget, samt delge facket den informationen. Sveriges Byggindustrier menar att detta, i kombination med bland annat lagändringar om personalliggare och fortsatt utveckling av ID06-systemet, möter branschens problem. Men Byggnads ville också ha ett huvudentreprenörsansvar som säkrar upp att alla anställda på bygget får ut sina löner och ersättningar.
Det skulle innebära att den som inte får betalt av sin arbetsgivare kan rikta krav mot entreprenörer högre upp i kedjan. Dessa skulle kunna bli skyldiga att betala lön och ”vissa ytterligare ersättningar”. Vad som menas med ytterligare ersättningar vill Byggnads inte låsa sig vid i nuläget, men det skulle kunna vara sådant som semesterersättning och traktamenten.
Arbetsgivarna säger tvärt nej till förslaget.

”Sanerande effekt”

Låt oss titta lite på respektive sidas argument.
Byggnads menar att huvudentreprenörsansvaret skulle ha en förebyggande effekt genom att främja större noggrannhet i valet av underentreprenörer. I dag kan en entreprenör tjäna på att anlita en billig, men oseriös, underentreprenör utan att ta något ekonomiskt ansvar för arbetarnas situation. Genom ett huvudentreprenörsansvar skulle dessa oseriösa företag saneras bort, enligt förespråkarna. Det skulle gynna seriösa arbetsgivare samt minska risken att arbetare inte får ersättning för sitt jobb.
Byggnads pekar på att liknande system införts i en rad andra länder, man hävdar att det är helt förenligt med nationella lagar och EU-rätt.

Oenighet om lägstalön

Hos arbetsgivarna ser verklighetsbilden annorlunda ut.
Enligt rapporten menar kritikerna att modellen Byggnads förespråkar inte har stöd i EU-rätten, att skillnaderna är stora mot den godkända tyska modellen.
Oklarheter uppges uppstå i och med att det inte finns någon fastställd minimilön i Sverige. Byggnads vill utgå från den så kallade utbetalningsnivån, som bygger på ett regionalt snitt, då man fastställer vilka belopp som kan krävas enligt ett huvudentreprenörsansvar. BI menar dock att minimilönen ligger betydligt lägre än så; på 142,20 kronor i timmen.

”Vågar inte anlita mindre företag”

Arbetsgivarsidan fruktar att mindre och nystartade, särskilt utländska, företag riskerar att slås ut av Byggnads modell. Detta då uppdragsgivare inte vågar välja dem då man inte kan vara helt säker på deras betalningsförmåga. Man menar att det skulle drabba konkurrensen på ett sätt som strider mot konkurrenslagen.
Konkurrensen anses också snedvridas då bara kollektivavtalsbundna företag omfattas, i andra länder har reglerna införts via lag.

Strejkhot i april

Kritiken mot förslaget handlar också om att kostnader skulle uppstå för företagen, för administration och högre risker.
Positionerna ser kort sagt ut att vara desamma som när strejk hotade för ett år sedan. Efter ett års grupparbete har man inte enats. Nu har man en dryg månad på sig att klara uppgiften. Annars hotar strejk.