Miljonkrav mot Byggnads

Sommaren 2006 inledde Byggnads sin blockad mot Linköpingsföretaget HGS. Målet med stridsåtgärden var att få företaget att teckna kollektivavtal. Företaget vägrade dock, bland annat utifrån kritik mot det dåvarande systemet med granskningsavgifter (en avtalad avgift som skulle finansiera lönegranskningen).

Avgifterna försvann

Då blockaden hade pågått i ett drygt halvår kritiserade även Europadomstolen, utifrån ett annat fall, systemet med granskningsavgifter. Senare under året skrevs ett nytt byggavtal, utan granskningsavgifter. Därefter, ett år efter att blockaden inletts, tecknade HGS kollektivavtal. Men samma sommar gick företaget i konkurs

”Blockaden olaglig”

Företagets ägare Henrik Gustavsson menar att Byggnads blockad var olaglig i och med att Byggnads krävde granskningsarvoden på ett sätt som sedan visat sig strida mot Europakonventionen. Han hävdar också att åtgärderna var oproportionerliga av en rad skäl, bland annat för att ingen anställd var med i Byggnads då blockaden inleddes.

Kräver en miljon

Henrik Gustavsson driver fallet med hjälp av ”Centrum för rättvisa”, en stiftelse som arbetar för att ”värna enskildas fri- och rättigheter”. Kravet mot Byggnads landar på drygt en miljon kronor. Den största delen utgörs av ersättning för inkomster som Henrik Gustavsson menar att han gått miste om till följd av blockaden.

HD reder ut lagen

Igår, tisdagen den fjärde oktober, var det alltså dags att föra fram kraven i tingsrätten. Men enligt ett pressmeddelande från Centrum för rättvisa enades parterna där om att vänta med prövningen. Först ska de låta Högsta Domstolen yttra sig om huruvida Europakonventionen alls kan tillämpas i en tvist mellan arbetsgivare och fackförbund.